Alberto Giacometti
De smala figurernas skulptör.
Alberto Giacometti gjorde långa, magra figurer i brons som verkar hänga på gränsen till försvinnande. De har blivit symboler för existentialismen.
Alberto Giacometti föddes 1901 i Borgonovo i Bergell-dalen i schweiziska Graubünden. Fadern Giovanni Giacometti var en känd postimpressionistisk målare, och Alberto tecknade och modellerade redan som barn. Han studerade i Genève och flyttade 1922 till Paris, där han gick på Antoine Bourdelles kurser. Brodern Diego följde med och blev hans assistent och modell för resten av livet.
Kring 1930 kom han med i surrealisternas krets och gjorde gåtfulla skulpturer som Hängande kula och Palatset klockan fyra på morgonen från 1932, på Museum of Modern Art i New York. Men 1935 återvände han till att arbeta efter levande modell, och då uteslöts han ur surrealistgruppen. Han upplevde det som nästan omöjligt att avbilda en människa som han verkligen såg henne. Under krigsåren i Genève blev hans figurer så små att de fick plats i en tändsticksask.
Efter 1947 kom genombrottet med de långa, smala figurerna med grov, knottrig yta. De står stilla eller går framåt, ofta på stora fötter, och ser ut att nästan lösas upp i rummet. Kända verk är Mannen som pekar från 1947 och Gående man I från 1960. Båda har sålts på auktion för rekordbelopp. Han målade och tecknade också porträtt med många sökande linjer, ofta av Diego och av hustrun Annette, som han gifte sig med 1949.
Giacometti arbetade i en liten, rörig ateljé i Montparnasse i Paris, där han bodde under enkla förhållanden även när han blivit rik och berömd. Filosofen Jean-Paul Sartre skrev om honom, och hans figurer kom att uppfattas som bilder av människans ensamhet efter kriget och kopplades till existentialismen. 1962 fick han skulpturpriset på Venedigbiennalen.
Han dog 1966 i Chur i Schweiz. Hans porträtt pryder den schweiziska hundrafrancsedeln. Giacometti räknas som en av 1900-talets viktigaste skulptörer, och hans magra gestalter har blivit en av de mest igenkännliga bilderna av den moderna människan.