Efterkrigstiden
Konstens centrum flyttade till New York, och måleriet blev en handling.
Efter andra världskriget blev New York konstvärldens centrum. De abstrakta expressionisterna – Pollock, de Kooning, Rothko – målade enorma dukar där gesten eller färgfältet var allt.
I Europa arbetade konkretister, informalister och Cobra-gruppen med abstraktion och spontanitet. Giacometti och Bacon gav uttryck för existentiell ångest efter krigets fasor.
Kring 1960 vände popkonsten blicken mot reklam, serier och kändisar – Warhol, Lichtenstein, Hockney. Minimalismen skalade bort allt personligt, och happenings och Fluxus gjorde konsten till händelse. Även Sverige fick med Moderna Museet 1958 en plats på den internationella kartan.
- Pollock, Rothko och New Yorkskolan
- Kritikerna och kvinnorna som fick vänta
- Europa efter katastrofen
- Popkonstens genombrott
- Minimalism, happenings och Moderna Museets guldålder
- Närläsning: Warhols soppburkar
- I ateljén hos Giacometti och Bacon
- Kalla kriget, documenta och kulturpolitiken
- Bortom New York – Gutai, Brasilien och nya centra
- Sverige och Norden efter kriget
- Siri Derkert
- Henry Moore
- Lucio Fontana
- Alberto Giacometti
- Barbara Hepworth
- Mark Rothko
- Willem de Kooning
- Evert Lundquist
- Francis Bacon
- Olle Baertling
- Louise Bourgeois
- Jackson Pollock
- Agnes Martin
- Asger Jorn
- Lennart Rodhe
- Joseph Beuys
- Karl-Axel Pehrson
- Lucian Freud
- Roy Lichtenstein
- Olle Bonniér
- Robert Rauschenberg
- Öyvind Fahlström
- Yves Klein
- Andy Warhol
- Helen Frankenthaler
- Donald Judd
- Barbro Östlihn
- Jasper Johns
- Bridget Riley
- David Hockney
- Amrita Sher-Gil