Asger Jorn
Cobras danske kraft.
Asger Jorn var med och grundade Cobra-gruppen och Situationistiska internationalen. Hans måleri är spontant och färgsprakande.
Asger Jorn hette egentligen Asger Oluf Jørgensen och föddes 1914 på Jylland i Danmark. Föräldrarna var lärare och religiösa, och han utbildade sig själv till lärare i Silkeborg. 1936 reste han till Paris och studerade för Fernand Léger, och han arbetade också på en paviljong för arkitekten Le Corbusier till världsutställningen 1937.
Under den tyska ockupationen av Danmark var han med i motståndsrörelsen och i en krets av unga danska konstnärer som sökte efter en spontan, nordisk och folklig bildkonst. 1948 grundade han tillsammans med konstnärer från Belgien och Nederländerna gruppen Cobra, efter de första bokstäverna i Köpenhamn, Bryssel och Amsterdam. Gruppen ville göra konst lika fri och omedelbar som barns teckningar och folkkonst.
Jorns måleri är kraftigt och färgsprakande, med fantasivarelser, ansikten och virvlar som växer fram ur färgen. Han arbetade också med keramik, grafik, tapisserier och stora reliefer, bland annat en lång keramikrelief för Statsgymnasiet i Århus. Kring 1959 började han måla över billiga loppmarknadstavlor med monster och klotter, och kallade dem modifikationer. Han skrev också mycket om konst, politik och nordisk kulturhistoria.
1957 var han med och grundade Situationistiska internationalen tillsammans med den franske teoretikern Guy Debord. Rörelsen kritiserade konsumtionssamhället och fick stort inflytande på studentupproren 1968. Jorns bror Jørgen Nash startade senare en situationistisk gemenskap i Skåne. 1964 vägrade Jorn ta emot ett stort pris från Guggenheimstiftelsen och skickade ett ilsket telegram tillbaka.
Jorn dog 1973 i Århus. Han skänkte en stor samling av sin egen och andras konst till Silkeborg, där Museum Jorn finns i dag. Han räknas som en av de viktigaste nordiska konstnärerna efter kriget.