Siri Derkert

Konstnären som ristade in sin samtid.
Siri Derkert var målare, tecknare och aktivist för fred, kvinnors rättigheter och miljö. Hennes mest kända verk är ristningarna på Östermalmstorg.
Siri Derkert föddes 1888 i Stockholm. Hon studerade vid Konstakademien och reste 1913 till Paris, där hon mötte kubismen och den moderna konsten. Där träffade hon den finländske målaren Valle Rosenberg, som hon fick barn med. Han dog 1919, och åren som följde var ekonomiskt och personligt svåra. Hennes son Carlo Derkert blev senare en känd konstpedagog på Moderna Museet.
Under 1920- och 1930-talen målade hon porträtt, barn och vardagsliv i en friare, expressiv stil och försörjde sig och barnen med svårighet. Med tiden blev tecknandet allt viktigare. Hon arbetade med en lätt, svepande linje och började blanda in ord och korta texter direkt i bilderna.
Derkert var djupt politiskt engagerad. Hon arbetade för kvinnors rättigheter, mot kärnvapen och för fred, och var tidigt engagerad i miljöfrågor. Hon ingick i kretsar av radikala kvinnor i Stockholm och gjorde porträtt av kvinnor som kämpat för rösträtt och fred. Konst och politik hörde för henne ihop.
1962 representerade hon Sverige på Venedigbiennalen. Hennes mest kända verk är ristningarna i tunnelbanestationen Östermalmstorg i Stockholm, som blev färdiga på 1960-talet. Där har bilder och texter ristats in i betongväggarna, med motiv från kvinnorörelsen, fredsrörelsen och kampen för naturen. Stationen blev en av de första i Stockholms tunnelbana där konsten var en del av själva rummet.
Siri Derkert dog 1973. Hon räknas i dag som en pionjär för den politiska konsten i Sverige och som en förebild för senare generationer av feministiska konstnärer.