Victor Horta
Art nouveaus arkitekt.
Victor Horta byggde Hôtel Tassel i Bryssel 1893, ett av art nouveaus första hus, med svängda järnpelare och mosaikgolv.
Victor Horta föddes 1861 i Gent i Belgien som son till en skomakare. Han studerade arkitektur vid akademien i Gent, tillbringade en tid i Paris och fortsatte sedan studierna vid akademien i Bryssel. Där arbetade han för arkitekten Alphonse Balat, som ritade de stora kungliga växthusen i Laeken. Mötet med järn och glas blev viktigt för honom.
Hans genombrott kom med Hôtel Tassel i Bryssel, byggt 1892–93 åt en professor. Huset räknas som ett av de första i art nouveau. Det centrala trapphuset med synliga järnpelare som grenar sig likt växtstänglar, målade slingor på väggarna och mosaikgolv med svängda linjer gjorde stort intryck. Därefter följde Hôtel Solvay och Hôtel van Eetvelde. Hans eget hus och ateljé i Saint-Gilles, byggt 1898–1901, är i dag Hortamuseet. Fyra av hans hus kom 2000 med på Unescos världsarvslista.
Horta ritade inte bara byggnaderna utan även möbler, dörrhandtag, lampor och tapeter. Han använde järn och glas öppet i bostadshus, vilket var nytt, och lät ljus strömma in genom takfönster. Den piskslagsliknande linjen, som böljar genom pelare, räcken och mönster, blev art nouveaus kännetecken. Planlösningarna var fria och anpassade efter tomterna.
För Belgiens arbetarparti ritade han Folkets hus, invigt 1899, med en fasad av järn och glas. Byggnaden revs 1965 trots internationella protester, vilket blev en väckarklocka för bevarandet av modern arkitektur. Under första världskriget vistades Horta i USA. Efter kriget övergav han art nouveau för en stramare, mer klassisk stil, bland annat i konstpalatset Bozar i Bryssel från 1920-talet och i Bryssels centralstation, som blev färdig efter hans död.
Horta adlades som baron 1932 och dog 1947. Han förstörde en stor del av sitt eget arkiv, så mycket om hans arbete är okänt. I dag räknas han som art nouveaus främste arkitekt, och hans hus lockar besökare från hela världen till Bryssel.