Bruno Liljefors

Djurens och naturens målare.
Bruno Liljefors målade rävar, örnar och fåglar i deras miljö med jägarens blick. Han inspirerades av japanska träsnitt och fotografiet.
Bruno Liljefors föddes 1860 i Uppsala. Han var tidigt intresserad av både jakt och teckning. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm och reste sedan till Düsseldorf för att studera djurmåleri. Därefter fortsatte han till Italien och Paris.
I början av 1880-talet var han, liksom många svenska konstnärer, i Grez-sur-Loing och tog intryck av friluftsmåleriet. Han var en av Opponenterna 1885. Hemma i Uppland utvecklade han sitt eget motivområde: djur i deras naturliga miljö, ofta i ögonblick av jakt eller fara.
Liljefors målade rävar, harar, orrar, örnar och sjöfåglar. Han iakttog dem som jägare och visste hur de rörde sig och hur de smälte in i omgivningen. Han inspirerades av japanska träsnitt, med deras ovanliga utsnitt och låga horisonter, och av fotografiet, som kunde frysa en rörelse. Havsörnar från 1897, med två örnar som slår en ejder i bränningarna, hör till hans mest kända verk och finns på Nationalmuseum. Han var en mästare på kamouflage i måleriet. Ofta måste betraktaren leta efter djuret, som smälter in i snö, gräs eller vass.
Han målade också bakgrunderna till dioramorna på Biologiska museet i Stockholm, som öppnade 1893 och där djuren visas i sina naturliga miljöer. Under senare delen av livet bodde han bland annat i skärgården och utanför Uppsala. Han var gift två gånger, båda gångerna med systrar. Sonen Lindorm Liljefors blev också målare.
Liljefors dog 1939. Han räknas som en av världens främsta djurmålare och har haft stort inflytande på senare natur- och djurkonstnärer, inte minst i Sverige och USA.