René Magritte
Den surrealistiska gåtans mästare.
Magritte målade vardagliga föremål i omöjliga sammanhang med kylig, tydlig stil. Han ville få oss att tvivla på bilder och ord.
René Magritte föddes 1898 i Lessines i Belgien. När han var tretton tog hans mor sitt liv genom att dränka sig i floden Sambre. Berättelsen om att han såg henne dras upp ur vattnet med nattlinnet över ansiktet förekommer ofta men är osäker. Han studerade vid konstakademien i Bryssel och försörjde sig länge som tapetmönsterritare och reklamtecknare. 1922 gifte han sig med Georgette Berger, som blev hans livslånga följeslagare och modell.
Mötet med Giorgio de Chiricos metafysiska måleri omkring 1923 gav honom riktningen. Han blev ledande i den belgiska surrealismen och bodde 1927–1930 i Paris, där han umgicks med André Breton och de andra surrealisterna. Han trivdes dock inte och återvände till Bryssel, där han levde ett borgerligt liv med kostym och plommonstop, samma kläder som hans berömda figurer bär.
Magritte målade inte drömmar på det vilda sätt som Dalí. Hans stil är saklig, nästan som reklam eller läroboksbilder, men föremålen placeras i omöjliga sammanhang. Bildernas förräderi från 1929, en pipa med texten ”Detta är inte en pipa”, finns på Los Angeles County Museum of Art. Poängen är att en bild av en pipa inte är en pipa. Mänsklig belägenhet från 1933, en målning på ett staffli framför ett fönster, finns på National Gallery of Art i Washington.
Andra kända bilder är Ljusets välde, en serie från 1950-talet med ett hus i nattmörker under en ljus dagshimmel, Golconda från 1953 med män i plommonstop som svävar som regn, och Människans son från 1964, där ett äpple döljer ett ansikte. Under och efter andra världskriget prövade han en tid ett ljusare, impressionistiskt och sedan ett medvetet vulgärt måleri, men återgick till sin klara stil.
Magritte dog 1967 i Bryssel, där Magrittemuseet öppnade 2009. Hans sätt att leka med förhållandet mellan bild, ord och verklighet fick stort inflytande på popkonsten och konceptkonsten, och hans motiv har lånats flitigt av reklam, skivomslag och film.