Friheten på barrikaderna
Frihetens gestalt leder parisarna över barrikaderna under julirevolutionen 1830, med trikoloren i handen. Delacroix blandar allegori och verklig händelse.
En pyramid av kroppar leder upp till flaggan i bildens topp.
Julirevolutionen utbröt i Paris i slutet av juli 1830. Under tre dagar, som kallas ”de tre ärorika dagarna”, slogs Parisborna mot kung Karl X:s trupper. Kungen avsattes och ersattes av Ludvig Filip. Eugène Delacroix deltog inte själv i striderna. I ett brev till sin bror skrev han att om han inte hade kämpat för sitt land skulle han åtminstone måla för det.
I mitten kliver en kvinna fram över en barrikad. Hon är Frihetens gestalt, en allegori. Hon bär en röd frygisk mössa, en symbol för frihet sedan 1789, och har bar överkropp. I den högra handen håller hon den franska trikoloren och i den vänstra ett gevär med bajonett. Hon vänder sig om mot dem som följer henne. Hennes profil är klassisk, som hos en antik staty.
Vid hennes sida går en pojke med två pistoler. Han sägs ofta ha inspirerat Victor Hugo till gatpojken Gavroche i romanen Samhällets olycksbarn, men det är inte belagt. Till vänster går en man i hög hatt med ett gevär. Han har ibland tolkats som ett självporträtt av Delacroix, men tolkningen är omstridd. I förgrunden ligger döda kroppar, och en sårad man lyfter blicken mot Friheten. I bakgrunden syns Notre-Dames torn genom röken.
Kompositionen bildar en pyramid med flaggan högst upp. Basen består av de döda. Färgerna är mestadels dämpade, med brunt, grått och rök. Men det röda, vita och blå i flaggan återkommer i små detaljer i hela bilden. Delacroix målade med livliga penseldrag och kraftiga kontraster.
Bilden förenar en verklig händelse med en allegori. Den visar människor från olika samhällsklasser: arbetare, studenter, borgare. Friheten är både en idé och en kraftfull, kroppslig kvinna. Det var ovanligt och väckte både beundran och kritik. Delacroix var en av de ledande gestalterna i den franska romantiken, och han gav händelsen en dramatisk och känsloladdad form.
Målningen ställdes ut på salongen 1831 och köptes av staten. Men den ansågs snart för upprorisk och hängdes undan. Den visades åter vid världsutställningen 1855 och kom till Louvren 1874. Den fanns på den franska hundrafrancsedeln under en period. År 2013 klottrade en besökare på den med en tuschpenna, men skadan kunde tas bort. Under 2020-talet restaurerades den, och gulnad fernissa togs bort.
Friheten på barrikaderna har blivit en symbol för den franska republiken och för frihetskampen i allmänhet. Den har citerats på affischer, skivomslag och i politisk propaganda. Gestalten med flaggan har påverkat bilden av Marianne, Frankrikes nationalsymbol.