Gungan
En ung kvinna gungar i en lummig park och sparkar av sig en sko mot sin beundrare i buskarna. Lekfull, sensuell och rosa – rokokon i ett nötskal.
Den gamle mannen som gungar henne i skuggan märker ingenting.
Jean-Honoré Fragonard målade Gungan omkring 1767. Den franske dramatikern Charles Collé har i sina memoarer berättat hur bilden kom till. En adelsman bad först målaren Gabriel-François Doyen om en bild av sin älskarinna på en gunga, knuffad av en biskop, medan han själv låg så att han kunde se hennes ben. Doyen tackade nej och föreslog Fragonard. Vem adelsmannen var anges inte säkert, och i den färdiga bilden är det ingen biskop som gungar.
En ung kvinna i en svallande rosa klänning svävar upp i en gunga i en lummig trädgård. Hon sparkar ut ena benet, och en liten sko flyger genom luften. Nere till vänster ligger en ung man halvt dold i buskarna och sträcker ut handen med hatten. Han ser upp under hennes kjolar. I skuggan till höger drar en äldre man i gungans rep. Han ser ut att inte märka något.
Runt omkring finns flera detaljer som kommenterar handlingen. En staty av Amor håller fingret mot läpparna, som om han ber om tystnad. Nedanför finns andra skulpturer av amoriner. I hörnet skäller en liten hund. Trädgården är vildvuxen och frodig, med träd och buskar som omsluter scenen som en teaterkuliss.
Kompositionen är byggd kring en diagonal. Ljuset faller som en strålkastare på kvinnan och hennes klänning, medan resten av bilden ligger i grönt halvmörker. Fragonard målade med snabba, lätta penseldrag. Bladverket är skissartat, och tyget glänser. Färgerna är ljusa och skimrande, typiska för rokokon. Kvinnans klänning är den ljusaste ytan i bilden.
Bilden är full av antydningar. Den flygande skon har tolkats som en bild för förlorad oskuld, och gungans rörelse som en bild för otrohet och lust. Bilden riktade sig till en privat publik och var aldrig tänkt för en kyrka eller en offentlig sal. Den är ett utmärkt exempel på hur rokokon lekte med erotik och ironi.
Efter franska revolutionen sågs rokokons lekfulla måleri som dekadent, och Fragonard dog 1806 nästan bortglömd. Bilden köptes på 1800-talet av den engelske samlaren markisen av Hertford. Den hör i dag till Wallace Collection i London, som öppnade för allmänheten 1900. År 2021 restaurerades målningen, och gulnad fernissa togs bort. Bilden är bara drygt åttio centimeter hög.
Gungan har blivit en av de mest kända bilderna från 1700-talet och en symbol för rokokon. Den har citerats i film, mode och samtidskonst. Den brittisk-nigerianske konstnären Yinka Shonibare har till exempel gjort en skulptur där kvinnan saknar huvud, som en kommentar till aristokratins öde under revolutionen.