Hagia Sofia
Kejsar Justinianus kyrka i Konstantinopel var i tusen år världens största. Kupolen verkar sväva över en krans av fönster. Senare blev byggnaden moské, museum och åter moské.
Ljuset från fönstren under kupolen gör att taket ser ut att vila på ljus.
Hagia Sofia betyder ”den heliga visheten”. Kyrkan byggdes i Konstantinopel, dagens Istanbul, efter att en äldre kyrka brunnit under Nikaupproret år 532. Kejsar Justinianus lät uppföra den nya byggnaden på bara fem år. Den invigdes i december 537. Arkitekterna var Anthemios från Tralles och Isidoros från Miletos, båda kunniga i matematik och mekanik. Bygget krävde tusentals arbetare. Material fördes dit från hela riket, bland annat färgad marmor och kolonner av porfyr.
Kyrkan förenar en lång basilika med en central kupol. Kupolen har en diameter på drygt trettio meter och vilar på fyra stora bågar. Övergången från den fyrkantiga basen till den runda kupolen görs med pendentiver, svängda triangulära ytor. Halvkupoler på två sidor förlänger rummet och gör det enormt. Under kupolen öppnar sig ett nästan fritt golv, utan de rader av kolonner som delade upp äldre kyrkor. Tegel och murbruk utgör stommen, och murbruksfogarna är ovanligt tjocka.
Runt kupolens fot sitter fyrtio fönster tätt intill varandra. Ljuset gör att kupolen verkar sväva. Historikern Prokopios, som levde på Justinianus tid, skrev att den liknade en kupol som hängde från himlen i en gyllene kedja. Väggarna kläddes med marmor i många färger, och valven täcktes av guldmosaik. Rummet är så stort att det får besökaren att känna sig liten, något som säkert var avsikten.
Den första kupolen störtade in efter en jordbävning år 558. Den byggdes upp igen, något högre och brantare, och stod klar 562. Senare jordbävningar har orsakat nya skador och reparationer. Strävpelare på utsidan har tillkommit under århundradenas lopp för att stötta byggnaden. Bysantinska kejserliga ceremonier hölls här, och kejsarna kröntes i kyrkan.
Under ikonoklasmen på 700- och 800-talen förstördes religiösa bilder i riket. De mosaiker med människofigurer som finns i dag är därför yngre än själva kyrkan. Bland de mest kända är Deesismosaiken i galleriet, där Kristus omges av Maria och Johannes döparen. Den brukar dateras till 1200-talet. Andra mosaiker visar kejsare och kejsarinnor som bär gåvor till Kristus eller Maria.
När osmanerna erövrade Konstantinopel 1453 gjorde sultan Mehmed II kyrkan till moské. Minareter byggdes, och med tiden täcktes mosaikerna med puts. Stora runda skivor med arabisk skrift sattes upp på 1800-talet. Under Atatürk blev byggnaden museum och öppnades för besökare 1935. År 2020 blev den åter moské, ett beslut som väckte debatt internationellt.
Hagia Sofia var under nästan tusen år världens största kyrka. Den blev förebild för både bysantinska kyrkor och osmanska moskéer, bland annat arkitekten Sinans verk. Sedan 1985 ingår den i Unescos världsarv Istanbuls historiska områden. Den är fortfarande en av världens mest besökta byggnader.