Korsnedtagningen
Kristus döda kropp glider ner längs ett vitt lakan i armarna på hans vänner. Rubens bygger bilden på en enda kraftig diagonal och fyller den med rörelse och kött.
Det vita lakanet är bildens ryggrad och får kroppen att lysa mot det mörka.
Korsnedtagningen är mittpartiet i en stor altartavla med sidoflyglar i katedralen i Antwerpen. Den beställdes 1611 av stadens arkebusskytteskrå, vars skyddshelgon var Sankt Kristoffer. Rubens hade nyligen kommit hem efter åtta år i Italien och var på väg att bli den ledande målaren i Nederländerna. Mittpanelen målades 1611–1612 och flyglarna blev klara 1614. Den hör tillsammans med Korsresningen, som står i samma katedral, till de verk som gjorde honom berömd.
Mittpanelen visar hur Kristus döda kropp tas ner från korset. Två män överst på stegar sänker kroppen med hjälp av ett stort vitt lakan. En av dem håller lakanet med tänderna. Längre ner tar Johannes, i röd mantel, emot kroppen. Maria står till vänster och sträcker ut armen. Maria Magdalena tar emot Kristus fot, som vilar mot hennes axel. Josef från Arimatea och Nikodemus hjälper till. Alla händer och blickar riktas mot den döde kroppen, som glider ner som i ett enda flöde.
Sidoflyglarnas insidor visar Marias besök hos Elisabet och Jesu frambärande i templet. När flyglarna är stängda syns Sankt Kristoffer som bär Jesusbarnet över en flod. Alla bilderna har ett gemensamt tema: att bära Kristus. Namnet Kristoffer betyder just Kristusbärare, och skrået ville hedra sitt helgon. Tillsammans bildar panelerna ett sammanhängande program om Kristi liv och död.
Kompositionen bygger på en stark diagonal från övre högra hörnet till nedre vänstra. Kristus kropp är blek och tung och lyser mot det mörka. Det vita lakanet fungerar som en ryggrad i bilden. Rubens hade studerat antika skulpturer i Rom, och kroppen påminner om Laokoon. Ljuset och dramatiken visar att han också tagit intryck av Caravaggio.
Rubens målade med olja på trä. Han byggde upp kropparna med varma och kalla toner, och huden får liv genom små skiftningar i rosa, grått och gult. Hans stora verkstad hjälpte ofta till i större uppdrag, men denna bild anses till stor del vara hans egen. Färgerna är djupa och mättade. Johannes röda mantel är bildens starkaste färgfält och lyfter fram mittpartiet.
Under franska revolutionskrigen fördes altartavlan 1794 till Paris, liksom Rubens Korsresningen. Båda återlämnades efter Napoleons fall 1815. I dag hänger båda i katedralen. De har sedan dess restaurerats flera gånger.
Korsnedtagningen räknas som ett av barockens viktigaste verk. Den visar hur Rubens förenade italiensk storhet med nederländsk noggrannhet. Bilden blev också berömd genom romanen En hund från Flandern från 1872, där den fattige pojken Nello drömmer om att få se Rubens målningar i katedralen.