Nattvakten
Ett grupporträtt av ett borgargarde i Amsterdam. I stället för att ställa upp männen på rad lät Rembrandt dem bryta upp i rörelse. Namnet kom senare, när fernissan mörknat – scenen utspelar sig på dagen.
Den lilla ljusa flickan i mitten bär gardets symbol, en kyckling med klor.
Nattvakten heter egentligen ungefär Kompaniet under kapten Frans Banninck Cocq och löjtnant Willem van Ruytenburch. Den målades 1642 för skyttegillets nya sal i Amsterdam, Kloveniersdoelen. Gillet var ett borgargarde, en del av stadens försvar som också hade sociala uppgifter. Medlemmarna betalade troligen var och en för att vara med på bilden, och de mest framträdande betalade mer. Målningen är nästan fyra meter hög och över fyra meter bred.
Grupporträtt av skyttegillen var vanliga i Holland. Oftast satt eller stod männen på rad, så att varje ansikte syntes lika tydligt. Rembrandt valde att visa gardet i rörelse, som om de just gav sig iväg. Kaptenen i svart med rött skärp ger en order till löjtnanten i gult. Runt dem laddar män sina musköter, en trumslagare slår på sin trumma och en hund skäller. Resultatet är fyllt av liv och oväntade detaljer, men vissa medlemmar syns knappt.
Mitt i bilden syns en liten, ljust upplyst flicka. Vid hennes bälte hänger en död kyckling med klorna framme. Klorna var gillets emblem. Flickan har därför tolkats som en sorts levande symbol för kompaniet. Det finns flera andra symboliska detaljer, och många har tolkats på olika sätt.
Rembrandt använde ljuset för att leda blicken och skapa djup. Några figurer lyser upp, medan andra försvinner i skuggan. Målningen var aldrig en nattscen. Fernissan mörknade med tiden, och på 1700-talet fick den sitt namn Nattvakten. Vid en rengöring på 1940-talet visade sig färgerna vara mycket ljusare.
År 1715 flyttades målningen till Amsterdams rådhus. Den var för stor för väggen och skars därför ner på alla sidor, mest till vänster, där två figurer försvann. Vi vet hur den såg ut tack vare en mindre kopia av Gerrit Lundens. En skylt med namnen på gardets medlemmar tillkom först efter att bilden var målad.
Nattvakten har attackerats flera gånger, bland annat med kniv 1975 och med syra 1990. Skadorna har lagats. Under andra världskriget rullades den ihop och gömdes. Sedan 2019 pågår ett stort forsknings- och restaureringsprojekt i Rijksmuseum, där arbetet kan följas av besökarna. Med hjälp av datorer har man rekonstruerat de bortskurna delarna och visat dem tillfälligt.
Det har ofta påståtts att beställarna var missnöjda och att målningen ledde till Rembrandts ekonomiska fall. Det finns inga säkra belägg för det. Hans svårigheter senare i livet hade andra orsaker. Nattvakten är i dag Nederländernas mest kända målning och hänger i en egen sal i Rijksmuseum i Amsterdam. Den drar varje år miljontals besökare.