Sankt Göran och draken

Sankt Göran och draken, Bernt Notke
Dennis G. Jarvis, CC BY-SA 2.0

En jättelik skulpturgrupp i Storkyrkan i Stockholm där riddaren dödar draken och räddar prinsessan. Riksföreståndaren Sten Sture beställde den som minnesmärke efter slaget vid Brunkeberg 1471.

Drakens taggar är gjorda av riktiga älghorn – sengotikens lust till detaljer och dramatik.

Skulpturgruppen beställdes av riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Den restes till minne av slaget vid Brunkeberg i Stockholm den 10 oktober 1471, där Sten Sture besegrade den danske kungen Kristian I. Sten Sture hade i förväg vänt sig till Sankt Göran för att få hjälp i striden. Gruppen invigdes i Storkyrkan på nyårsafton 1489. Sten Sture och hans hustru Ingeborg Åkesdotter står som givare, och deras vapen finns på verket. Segern stärkte Sten Stures ställning, och han styrde riket under lång tid därefter.

Konstnären var Bernt Notke från Lübeck, en av de ledande bildhuggarna och målarna i Östersjöområdet. Han hade tidigare gjort bland annat ett stort triumfkrucifix i Lübecks domkyrka och en dödsdans för Mariakyrkan i samma stad. Under arbetet med Sankt Göran var han under några år verksam i Stockholm.

Riddaren sitter i full rustning på en stegrande häst och höjer sitt svärd mot draken. Lansen har redan gått av och sitter kvar i drakens kropp. Draken vrider sig under hästen med klor, fjäll och taggar. Runt omkring ligger rester av drakens offer. På en egen sockel, utformad som en borg, knäböjer prinsessan och ber.

Gruppen är gjord av ek och har målats och förgyllts. Drakens taggar är gjorda av riktiga älghorn, vilket gör den än mer skrämmande. Rustningen, hästens utsmyckning och prinsessans kläder är rikt detaljerade. Sockeln har reliefer som berättar Sankt Görans legend. I gruppen lades också reliker, som enligt traditionen var av Sankt Göran själv.

Verket är ett typiskt exempel på sengotikens konst, med stor dramatik, rörelse och lust till detaljer. Riddarens lugn står i kontrast till drakens vilda kamp. Gruppen är en av de största träskulpturerna från den tiden i norra Europa. Den är byggd för att ses från flera håll, och man upptäcker nya detaljer när man går runt den. Hästens kropp och riddarens rustning glänser av förgyllning och silver.

Gruppen tolkas ofta politiskt. Riddaren skulle då vara Sten Sture, draken den danske kungen och prinsessan Sverige. Tolkningen är vanlig, men det finns inga samtida källor som säger att den var avsedd så. Gruppen var i alla fall en stark manifestation av Sten Stures makt och religiösa fromhet. Verket var på samma gång ett tack till helgonet, ett minnesmärke och ett politiskt budskap till alla som besökte stadens viktigaste kyrka.

Skulpturen står fortfarande i Storkyrkan, nära det ställe där den ursprungligen restes. Den har restaurerats flera gånger. I Gamla stan, vid Köpmanbrinken, står en avgjutning i brons från början av 1900-talet. Sankt Göran och draken har blivit ett av Stockholms mest kända konstverk och en symbol för stadens medeltida historia.