Den stora vågen vid Kanagawa

Den stora vågen vid Kanagawa, Katsushika Hokusai
Katsushika Hokusai, Public domain

En jättelik våg reser sig över tre båtar, och berget Fuji syns litet i bakgrunden. Bilden ingår i serien Trettiosex vyer av berget Fuji.

Det preussiska blå var en ny, importerad färg. Vågens skumtoppar liknar klor.

Katsushika Hokusai gjorde Den stora vågen vid Kanagawa omkring 1830–1832. Han var då omkring sjuttio år gammal och hade varit verksam som konstnär i mer än fyrtio år. Bilden ingår i serien Trettiosex vyer av berget Fuji, som gavs ut av förläggaren Nishimuraya Yohachi. Serien blev så populär att den utökades med ytterligare tio blad. Hokusai bytte konstnärsnamn många gånger under sitt liv och signerade vid den här tiden med namnet Iitsu, men han är känd för eftervärlden som Hokusai.

Bilden visar en väldig våg som reser sig över tre långa båtar med roddare. Vågens topp är på väg att störta ned, och skummet bildar fingerliknande former. Längre bort, i mitten, syns berget Fuji, litet och snötäckt. Bergets form upprepas i en mindre våg i förgrunden. Båtarna transporterade troligen fisk till marknaden i Edo.

Kompositionen är dramatisk. Den stora vågen fyller vänstra delen av bilden och bildar en båge som ramar in Fuji. Kontrasten mellan den stora, rörliga vågen och det lilla, stilla berget är bildens kärna. Japansk text läses från höger till vänster, och den som läser bilden så ser båtarna fara rakt in i vågen.

Bilden är ett färgträsnitt. Hokusai gjorde teckningen, och sedan skar en träsnidare en träplatta för varje färg. Trycket gjordes av en tryckare som lade papper på plattorna och gnuggade. Bilden trycktes i tusentals exemplar, och tidiga avtryck är skarpare än de senare, när plattorna blivit slitna.

Den blå färgen var ett nytt pigment, preussiskt blått, som importerades till Japan från Europa och blev billigare på 1820-talet. Det gav en djup och hållbar blå färg som Hokusai och andra konstnärer använde flitigt. Han tog också intryck av europeiskt perspektiv, som han lärt sig genom importerade bilder, vilket syns i hur Fuji placeras långt bort.

Bilden har tolkats som en bild av naturens kraft och människans litenhet, men också av Fuji som ett evigt, orubbligt centrum. Fuji var ett heligt berg, och det fanns föreställningar om att det kunde ge långt liv. Hokusai själv hoppades leva länge för att kunna fullända sin konst.

När japanska träsnitt spreds i Europa under andra halvan av 1800-talet påverkade de många konstnärer, som Monet och Van Gogh, och även tonsättaren Debussy. Debussy lät en detalj av vågen pryda omslaget till partituret till La Mer. I dag finns exemplar på många museer, bland annat Metropolitan Museum of Art i New York och British Museum i London. Vågen är kanske den mest kända japanska bilden i världen.