Vaggan
Morisots syster vakar över sin sovande dotter. Morisot var med på impressionisternas första utställning 1874 och skildrade ofta kvinnors vardag inomhus.
Den genomskinliga slöjan över vaggan är målad med lätta, vita drag.
Berthe Morisot kom från en välbärgad familj i Paris. Hon och hennes syster Edma studerade målning tillsammans, bland annat för landskapsmålaren Camille Corot. Edma slutade måla när hon gifte sig 1869, medan Berthe fortsatte. Vaggan målades 1872 och visar Edma med sin nyfödda dotter Blanche. Systrarna stod varandra mycket nära, och deras brev till varandra är bevarade.
Edma sitter bredvid vaggan och ser ner på barnet. Hon har ena handen vid hakan och den andra på vaggans slöja. Barnet sover under en tunn, vit slöja som är dragen över vaggan. Bakom Edma hänger ett genomskinligt gardintyg. Kompositionen är lugn, och ljuset är mjukt och jämnt. Hennes blick är fäst vid barnet med en blandning av ömhet och allvar.
Bilden är byggd kring en diagonal: från Edmas huvud via hennes arm till slöjan över vaggan. Den förbinder mor och barn. Slöjan och gardinen bildar ljusa, luftiga ytor. Morisot målade dem med lätta, vita penseldrag som ger tyget dess genomskinlighet. Rosa band och detaljer ger färg åt den ljusa tonen. Färgskalan är ljus och begränsad, med vitt, rosa och mörkt blått i Edmas klänning.
Vaggan visades på den första impressionistiska utställningen i Paris 1874. Morisot var den enda kvinnan bland de deltagande konstnärerna. Hon ställde sedan ut på nästan alla gruppens utställningar. Samma år gifte hon sig med Eugène Manet, bror till målaren Édouard Manet, som hon hade nära kontakt med. Utställningen ordnades av konstnärerna själva, utan stöd från staten.
Morisot skildrade ofta kvinnors vardag, hem och barn. Det var de miljöer hon som kvinna hade tillgång till i det borgerliga Paris. Kvinnor kunde inte på samma sätt röra sig fritt på kaféer och i offentliga miljöer. Vaggan har tolkats som en bild av moderskap, men också som en reflektion över de olika val de två systrarna gjorde. Den sistnämnda tolkningen är dock en efterhandsläsning. Morisot målade ofta sina närmaste, och hennes dotter Julie blev senare ett återkommande motiv.
Målningen stannade i familjen i många år. Louvren köpte den 1930, och sedan 1986 hänger den i Musée d’Orsay i Paris. Den hör till de mest kända bilderna av Morisot. Den är en ganska liten bild, drygt femtio centimeter hög.
Under lång tid hamnade Morisot i skuggan av sina manliga kolleger. Under de senaste årtiondena har hennes ställning förändrats, och hon har fått stora separatutställningar. I dag räknas hon som en av impressionismens centrala gestalter, och Vaggan är en av rörelsens mest berömda bilder av vardagsliv.