Anthemios från Tralles
Anthemios var matematiker snarare än byggmästare, expert på geometri och optik. Tillsammans med Isidoros från Miletos ritade han Hagia Sofia, vars kupol på pendentiv var något ingen hade sett förut.
Anthemios föddes omkring 474 i Tralles i Mindre Asien, i nuvarande västra Turkiet, i en lärd familj. Hans far Stefanos var läkare, och flera av bröderna blev kända inom medicin, juridik och litteratur. Anthemios själv blev matematiker och fysiker, med geometri, optik och mekanik som specialiteter. Han skrev bland annat en avhandling om brännspeglar, där han behandlade hur parabolformade speglar samlar solljus, och han studerade kägelsnitt. Han kallades i källorna mechanikos, en titel för den som behärskade teoretisk geometri och tillämpad mekanik. Det var som sådan, snarare än som traditionell byggmästare, som han kom till kejsar Justinianus hov i Konstantinopel.
Efter Nikaupproret 532, då den gamla Hagia Sofia brann, gav Justinianus Anthemios och Isidoros från Miletos uppdraget att bygga en ny kyrka. Den invigdes redan 537, efter knappt sex års arbete. Lösningen förenar en långsträckt basilika med en centralbyggnad: en mycket stor kupol vilar på fyra pendentiv, svängda trianglar som för över trycket från kupolens runda bas till fyra kraftiga pelare. Halvkupoler på två sidor förlänger rummet. En krans av fönster i kupolens fot gör att den tycks sväva på ljus. Den första kupolen rasade efter jordbävningar 558 och byggdes om, högre, av Isidoros den yngre. Anthemios dog omkring 534 och såg aldrig kyrkan färdig.
Hagia Sofia var världens största kyrkorum i nästan tusen år och blev förebild för bysantinska kyrkor över hela det östra Medelhavet, i Ryssland och på Balkan. Efter Konstantinopels fall 1453 gjordes den om till moské, och de osmanska arkitekterna, främst Sinan, utvecklade dess kupolsystem vidare i moskéer som Süleymaniye i Istanbul. Pendentivet blev också en grundsten i västerlandets kupolbyggen, från renässansens Peterskyrka till barockens kyrkor. Anthemios visar att arkitektur kunde vara tillämpad matematik långt före den moderna ingenjörskonsten. Nordiska resenärer, bland dem arkitekter och konsthistoriker under 1800-talet, mätte och tecknade kyrkan, och den har länge haft en självklar plats i svensk arkitekturundervisning.