Ricardo Bofill

Ricardo Bofill
Reexporta, CC BY-SA 3.0

Bofill byggde stora bostadskomplex i Frankrike med klassiska former i betong och använde samma grepp i Fatbursparken på Södermalm. Hans kontor låg i en ombyggd cementfabrik utanför Barcelona.

Ricardo Bofill föddes 1939 i Barcelona. Hans far var arkitekt och byggherre och hans mor kom från Venedig. Han började studera arkitektur i Barcelona men relegerades 1957 på grund av sitt politiska engagemang mot Francoregimen och fortsatte studierna i Genève. År 1963 grundade han Taller de Arquitectura, en tvärvetenskaplig grupp med arkitekter, ingenjörer, sociologer, filosofer och författare. Gruppens tidiga arbeten i Katalonien och Spanien var experimentella bostadshus, ofta med starka färger och sammansatta volymer, inspirerade av medelhavsbyar. Bofill ville förena modern arkitektur med en mer mänsklig, social och poetisk syn på boendet och undersöka nya sätt att leva tillsammans.

Bland de tidiga verken märks La Muralla Roja i Calpe, med röda trappor och gårdar som en arabisk kasba, och Walden 7 utanför Barcelona, ett stort bostadskomplex med inre gårdar. Han byggde om en övergiven cementfabrik i Sant Just Desvern till kontor och bostad, La Fábrica. Från slutet av 1970-talet ritade han stora bostadsprojekt i Frankrike, som Les Espaces d'Abraxas i Marne-la-Vallée och Antigone i Montpellier, där monumentala klassiska former, kolonner och tempelfronter uttrycks i prefabricerad betong. I Stockholm ritade han bostäderna kring Fatburstrappan och Medborgarplatsen på Södermalm, ofta kallade Bofills båge, i samma anda.

Bofill dog 2022. Han var en av postmodernismens mest omdiskuterade arkitekter: anhängarna såg i hans franska bostadsprojekt ett försök att ge vanliga människor en monumental stad, kritikerna såg kulisser. Byggnaderna har senare blivit populära filmmiljöer och fått nytt intresse genom sociala medier. Bofills båge på Södermalm, uppförd kring 1990 på det tidigare Södra stationsområdet, är ett av de tydligaste exemplen på postmodern arkitektur i Sverige och visade hur en klassisk, sluten stadsform kunde återupprättas efter funktionalismens öppna planer. Projektet var ett led i 1980-talets svenska återkomst till kvartersstaden. Hans byrå fortsätter att arbeta internationellt under ledning av hans söner.