Santiago Calatrava

Santiago Calatrava
Wilson Center, CC BY-SA 3.0

Calatrava är utbildad både till arkitekt och byggnadsingenjör och ritar broar, stationer och torn där konstruktionen är formen. Turning Torso i Malmö bygger på hans skulptur av en vriden människokropp.

Santiago Calatrava föddes 1951 i Benimàmet nära Valencia i Spanien. Han studerade konst och arkitektur i Valencia och tog arkitektexamen 1974. Därefter studerade han byggnadsingenjörskonst vid ETH i Zürich, där han 1981 disputerade på en avhandling om hur konstruktioner kan vikas och fällas ihop. Samma år öppnade han eget kontor i Zürich. Kombinationen av arkitekt-, konstnärs- och ingenjörsutbildning är ovanlig och har präglat hela hans arbete. Han arbetar också som skulptör och tecknare, och många av hans byggnader utgår från studier av människokroppar, fågelvingar och skelett som han har gjort i skisser och skulpturer innan de blir till byggnader.

Calatravas tidiga uppdrag var broar och stationer, som Stadelhofen i Zürich och Alamillobron i Sevilla, med en enda lutande pylon som håller bron. Stationen vid Lyons flygplats har formen av en fågel med utbredda vingar. I hemstaden Valencia byggde han Konstens och vetenskapernas stad med operahus, planetarium och vetenskapsmuseum. Milwaukee Art Museum har ett rörligt solskydd som öppnar sig som vingar. Turning Torso i Malmö, 190 meter högt och invigt 2005, bygger på hans skulptur Twisting Torso: nio kuber staplade och vridna kring en kärna. Han ritade också Oculus, transportnavet vid World Trade Center i New York.

Turning Torso var när det stod färdigt en av de högsta bostadsbyggnaderna i Europa och blev en ny symbol för Malmö efter varvsindustrins nedläggning. Huset byggdes av HSB vid Västra hamnen, där den gamla Kockumskranen tidigare dominerat silhuetten, och ingick i omvandlingen av hamnområdet till en ny stadsdel. Calatravas byggnader har inspirerat många städer att bygga skulpturala broar och stationer som landmärken. Samtidigt har flera projekt kritiserats för kostnadsöverskridanden, förseningar och tekniska problem. Han representerar den samtida arkitektur där konstruktion och form smälter samman till en helhet, och han visar hur ingenjörskonst kan bli en uttrycksfull del av arkitekturen.