Walter Gropius

Walter Gropius
Wikimedia Commons, Public domain

Gropius grundade skolan Bauhaus 1919, där konst, hantverk och industri skulle förenas. Han ritade Bauhausbyggnaden i Dessau och flydde 1934 från nazisterna, först till England och sedan till Harvard.

Walter Gropius föddes 1883 i Berlin i en familj av arkitekter; hans gammelfarbror Martin Gropius hade ritat Kunstgewerbemuseum i Berlin. Han studerade arkitektur vid tekniska högskolorna i München och Berlin men tog aldrig examen. Åren 1908–1910 arbetade han hos Peter Behrens, som ritade fabriker och produkter för elektricitetsbolaget AEG, där han mötte både Mies van der Rohe och Le Corbusier. Därefter öppnade han ett eget kontor tillsammans med Adolf Meyer. Gropius var tidigt engagerad i Deutscher Werkbund, som ville förena konst och industri. Under första världskriget tjänstgjorde han som officer vid fronten och skadades, och kriget förändrade hans syn på samhället.

Gropius och Meyer ritade Fagusfabriken i Alfeld, 1911–1913, där glasade fasader utan hörnpelare gjorde den till ett av de första modernistiska husen. År 1919 grundade Gropius Bauhaus i Weimar, en skola där konst, hantverk och senare industri skulle förenas. När skolan flyttade till Dessau 1925 ritade han dess byggnad, med glasade verkstäder och flyglar efter funktion, samt mästarhusen och bostadsområdet Törten. Han lämnade Bauhaus 1928 och ritade bostäder i Berlin, bland annat i Siemensstadt. Idéerna gällde typisering, industriellt byggande, ljus, luft och sol i bostaden. Han förespråkade samarbete i team snarare än den enskilde konstnärsarkitekten.

Efter nazisternas maktövertagande lämnade Gropius Tyskland 1934, först för England och 1937 för USA, där han blev chef för arkitekturutbildningen vid Harvard. Han byggde sitt eget hus i Lincoln, Massachusetts, och grundade kontoret The Architects Collaborative. Bland hans elever fanns många av efterkrigstidens ledande arkitekter. Han dog 1969. Bauhaus blev symbol för modern formgivning, och byggnaderna i Dessau och Weimar är världsarv. I Sverige var Bauhaus idéer viktiga för funktionalisterna kring Stockholmsutställningen 1930 och skriften ”acceptera” 1931, och tanken på standardiserat och rationellt byggande präglade folkhemmets bostadspolitik och miljonprogrammets industrialiserade byggande.