Jules Hardouin-Mansart
Hardouin-Mansart byggde ut Versailles med Spegelsalen, Orangeriet och slottskapellet och ritade Invaliddomens kupol i Paris. Mansardtaket har fått namn efter hans släkting och läromästare François Mansart.
Jules Hardouin föddes 1646 i Paris som son till målaren Raphaël Hardouin. Hans mor var systerdotter till François Mansart, den ledande franske arkitekten vid 1600-talets mitt, och Jules utbildades av sin släkting och tog senare hans namn. Han arbetade också med Libéral Bruant. Hans genombrott kom med Château de Clagny, som han från 1674 ritade för Ludvig XIV:s älskarinna madame de Montespan. Kungen fattade tycke för den unge arkitekten, som snabbt avancerade vid hovet. Han blev kunglig arkitekt 1675, förste arkitekt 1681 och 1699 överintendent för kungens byggnader, vilket gjorde honom till den mäktigaste arkitekten i Frankrike.
Under Hardouin-Mansarts ledning fick Versailles sin slutliga form. Han ritade Spegelsalen, 1678–1684, ett galleri med sjutton stora speglar mot sjutton fönster ut mot parken, och de långa nord- och sydflyglarna. Han byggde också Orangeriet, de stora stallbyggnaderna mot staden, Grand Trianon och slottskapellet, som fullbordades först efter hans död. I Paris ritade han Invaliddomens kupolkyrka, 1677–1706, ett av den franska barockens mästerverk, och de monumentala platserna Place des Victoires och Place Vendôme, med enhetliga fasader runt en ryttarstaty av kungen. Hans stil var majestätisk, klassisk och disciplinerad, med långa rytmiska fasader och en tydlig hierarki mellan delarna.
Hardouin-Mansart dog 1708 på Marly och efterträddes av sin svåger och medarbetare Robert de Cotte. Han ledde ett stort kontor med tecknare och byggmästare, och sättet att organisera kungens byggnader blev mönster för statliga byggnadsämbeten i Europa. Versailles kopierades av furstar från Spanien till Ryssland. För Sverige var hans verk avgörande: Tessin d.y. besökte Versailles och följde noga det franska hovets arkitektur, och genom ombudet Daniel Cronström i Paris fick han ritningar och nyheter därifrån. Stockholms slotts interiörer och Drottningholms trädgård bär tydliga spår av Versailles. Det svenska Överintendentsämbetet var också i grunden byggt efter franskt mönster.