Versailles slott
Ludvig XIV:s jaktslott byggdes ut till ett palats för hela hovet och blev Frankrikes regeringssäte 1682. Allt ordnades i axlar ut mot trädgården och landskapet. Spegelsalen, slottskapellet och parken blev förebilder för furstar över hela Europa – också i Sverige.
Ludvig XIII byggde ett litet jaktslott i Versailles på 1620- och 1630-talen. Ludvig XIV började bygga ut det på 1660-talet, delvis för att komma bort från Paris, där han upplevt uppror som barn. Louis Le Vau byggde ett nytt slott som omslöt det gamla, Charles Le Brun ledde den konstnärliga utsmyckningen och André Le Nôtre anlade trädgården. Från 1678 tog Jules Hardouin-Mansart över och byggde Spegelsalen, de stora sidoflyglarna och slottskapellet. År 1682 flyttade hovet och regeringen dit. Bygget krävde enorma resurser: tusentals arbetare, och vattnet till fontänerna pumpades upp med maskinen vid Marly från floden Seine. Versailles blev en scen för kungens makt och för hovets ceremonier.
Slottet är uppbyggt kring Marmorgården, den äldsta delen, och utifrån den sträcker sig flyglar åt båda håll. Kungens sovrum ligger i mittaxeln, och hans dagliga liv var en offentlig ceremoni. De stora paradvåningarna är en svit av rum uppkallade efter planeter och gudar, med målade tak och marmor. Spegelsalen löper längs trädgårdssidan, där fönster mot parken motsvaras av lika många valvbågar med speglar, och taket visar målningar av Ludvig XIV:s regering. Trädgården är ordnad längs huvudaxeln med parterrer, fontäner, bosketter och den långa kanalen. Längre bort i parken ligger Grand Trianon och senare Petit Trianon, mindre slott där kungligheterna kunde dra sig undan.
Ludvig XV byggde operan och Petit Trianon, och Marie-Antoinette fick en egen lantlig by i parken. Under revolutionen tvingades kungafamiljen 1789 flytta till Paris, och slottets inredning auktionerades ut. Kung Ludvig Filip gjorde på 1830-talet slottet till ett museum över Frankrikes historia. I Spegelsalen utropades det tyska kejsardömet 1871, och där undertecknades fredsfördraget efter första världskriget 1919. Versailles blev världsarv 1979. Slottet påverkade furstar över hela Europa, och Sverige var inget undantag. Nicodemus Tessin d.y. besökte Versailles och höll sig informerad om fransk arkitektur genom kontakter i Paris. Hans planer för Stockholms slott, trädgården på Drottningholm och inredningar i Sverige visar att Versailles var en ständig referenspunkt.