Snøhetta
Snøhetta, uppkallat efter ett norskt berg, slog igenom med biblioteket i Alexandria och blev världskänt med operan i Oslo. Byrån arbetar i gränslandet mellan arkitektur, landskap och design.
Snøhetta grundades 1989 i Oslo av en grupp arkitekter och landskapsarkitekter, bland dem Kjetil Trædal Thorsen och amerikanen Craig Dykers. Byrån fick sitt namn efter fjället Snøhetta i Dovrefjell, ett av Norges högsta berg, som en bild för en arkitektur som förenar landskap och byggnad. Samma år vann den unga gruppen den internationella tävlingen om ett nytt bibliotek i Alexandria i Egypten, ett av de största arkitekturuppdragen i världen vid den tiden. Från början har Snøhetta arbetat tvärvetenskapligt, med arkitektur, landskapsarkitektur, inredning, grafisk formgivning och produktdesign i samma team. Byrån har vuxit till ett internationellt kontor med studios i flera länder.
Bibliotheca Alexandrina, invigt 2002, har ett stort lutande cirkelformat tak och en granitvägg med skrivtecken från hela världen. Operan i Oslo, invigd 2008, har ett tak av vit marmor som stiger upp ur Oslofjorden och som besökarna kan gå upp på, vilket gör byggnaden till ett offentligt landskap. Byrån har också ritat museipaviljongen vid 11 september-minnesmärket i New York, Ithra-centret i Saudiarabien, Lascaux IV i Frankrike och undervattensrestaurangen Under i Lindesnes. I Sverige har byrån tillsammans med White arkitekter ritat kulturhuset Väven i Umeå. Snøhetta har även formgett Norges sedlar och arbetar med energipositiva byggnader som Powerhouse i Trondheim.
Snøhetta har blivit ett av de mest kända arkitektkontoren i världen och en symbol för den nordiska arkitekturens internationella genombrott sedan 1990-talet. Operan i Oslo har förvandlat Bjørvika från hamnområde till en ny stadsdel med museer och bibliotek och visat hur en offentlig byggnad kan bli en mötesplats för hela staden. Byråns sätt att arbeta med landskap och arkitektur som en helhet har påverkat yngre kontor i Norden. Snøhetta har också fått stort inflytande inom hållbar arkitektur genom sina energiproducerande byggnader. Kontoret står för en demokratisk syn där byggnader ska vara tillgängliga för alla, och där taket, torget och landskapet blir offentliga rum.