Jacques-Germain Soufflot
Soufflot studerade antiken i Italien och mätte upp templen i Paestum. I Panthéon ville han förena gotikens lätthet med grekisk klarhet – ett av nyklassicismens första stora verk.
Jacques-Germain Soufflot föddes 1713 i Irancy nära Auxerre i Bourgogne som son till en jurist. Han skulle följa faderns bana men lockades av arkitekturen och reste till Rom, där han från 1731 tillbringade flera år, bland annat vid Franska akademien, och studerade antika och moderna byggnader. Efter hemkomsten slog han sig ned i Lyon, där han snabbt blev stadens ledande arkitekt. Han ritade den långa fasaden till sjukhuset Hôtel-Dieu längs Rhône, börshuset Loge du Change och en ny teater. År 1749–1751 reste han till Italien som följeslagare åt markis de Marigny, blivande överintendent för kungens byggnader, och besökte bland annat de grekiska templen i Paestum.
Resan gav Soufflot en stark ställning när Marigny tog över ledningen av de kungliga byggena. År 1755 fick han uppdraget att rita en ny kyrka för Sainte-Geneviève, Paris skyddshelgon. Grundstenen lades av Ludvig XV 1764. Byggnaden har en plan i form av ett grekiskt kors och en hög kupol, men det inre bärs av fristående korintiska kolonner i stället för tunga pelare. Soufflot ville förena gotikens lätta konstruktion med antikens klara former, och han använde dolda järnförstärkningar i stenen. Det blev ett av de första stora nyklassicistiska verken i Europa. Han ritade också Juridiska fakulteten vid samma plats.
Soufflot dog 1780, och kyrkan fullbordades 1790 av hans medarbetare Jean-Baptiste Rondelet efter att sättningar och sprickor väckt oro för konstruktionen. Under revolutionen blev den ett nationellt gravmonument, Panthéon, där Frankrikes stora män och kvinnor begravs. Byggnaden blev förebild för kupolkyrkor och parlamentsbyggnader i flera länder. Soufflot bidrog till att föra fransk arkitektur från rokoko till en strängare antikinspirerad klassicism. I Sverige nådde denna nya klassicism landet under Gustav III, när arkitekter som Adelcrantz, Tempelman och fransmannen Louis Jean Desprez hämtade intryck från Paris, och franskutbildade svenskar spred den akademiska klassicismen via Konstakademien.