Panthéon
Byggd som kyrka åt Sainte-Geneviève men gjord till nationens gravkyrka under revolutionen. Soufflot ville förena gotikens lätthet med antikens ordning: en korsformad plan med smala kolonner och en stor kupol. Här vilar Voltaire, Rousseau, Victor Hugo och Marie Curie.
När Ludvig XV låg svårt sjuk i Metz 1744 lovade han att bygga en ny kyrka åt Paris skyddshelgon Sainte-Geneviève om han tillfrisknade. Jacques-Germain Soufflot fick uppdraget 1755, och grundstenen lades 1764. Soufflot ville förena gotikens lätta, ljusa konstruktion med antikens kolonnordningar, och kyrkan blev ett av de tidigaste stora nyklassicistiska byggena. Konstruktionen var djärv, och sprickor uppstod i pelarna under kupolen redan under bygget, vilket ledde till hård kritik. Soufflot dog 1780, och hans medarbetare Jean-Baptiste Rondelet fullbordade kyrkan omkring 1790. Byggnaden är av kalksten, och stenen förstärktes med ett system av järnstänger inne i murverket, en tidig form av armerad konstruktion.
Planen är ett grekiskt kors med något förlängda armar. Varje arm täcks av en låg kupol, och i korsmitten reser sig en stor kupol med tre skal och en kolonnkrans runt trumman, efter förebild från St Paul's i London. Innerväggarna bärs till stor del av fristående korintiska kolonner med en rak bjälklagsbalk, som ger rummet en ljus och luftig karaktär. Portiken har korintiska kolonner och ett gavelfält som under 1830-talet fick en relief med fäderneslandets tacksamhet mot de stora männen. Kryptan under kyrkan rymmer gravarna. Väggarna inne pryds av stora målningar från slutet av 1800-talet, bland annat av Puvis de Chavannes, som skildrar Sainte-Genevièves liv.
År 1791 beslöt nationalförsamlingen att göra kyrkan till en gravplats för nationens stora män, Panthéon. De nedre fönstren murades igen för att ge byggnaden ett mer högtidligt och slutet intryck. Under 1800-talet skiftade den flera gånger mellan kyrka och pantheon, tills Victor Hugos begravning 1885 gjorde den definitivt profan. År 1851 visade Léon Foucault här jordens rotation med sin pendel, och en kopia hänger kvar. Bland dem som vilar här finns Voltaire, Rousseau, Victor Hugo, Émile Zola och Marie Curie. Sedan 2010-talet pågår en omfattande restaurering. Panthéon påverkade nyklassicismen i hela Europa, även i Sverige, där franska förebilder dominerade under Gustav III och arkitekter som Louis Jean Desprez arbetade i samma anda.