Nyklassicism

Rak, ren och antik: tempelfronter, kolonner och vita ytor i upplysningens anda.

Kring 1750 vände sig arkitekterna mot barockens och rokokons överflöd. Utgrävningarna i Pompeji och resor till Grekland gav en ny bild av antiken som enkel och ädel. Resultatet blev raka linjer, rena volymer och tempelfronter på museer, kyrkor och portar.

Upplysningen ville ersätta vidskepelse med förnuft, och barockens överdåd framstod som ett tecken på enväldets slöseri. Antiken blev förebild för den goda staten, och det nya intresset för arkeologi gjorde kopiorna exaktare. Nyklassicismen användes av revolutionärer, Napoleon och den nya amerikanska republiken, och i Sverige av Gustav III.

I Sverige heter nyklassicismen ofta gustaviansk stil, efter Gustav III. Haga, Konstakademien och många landsortskyrkor från 1700- och 1800-talen med vita gavlar och tempelfronter hör hit.