John Vanbrugh
John Vanbrugh var soldat och komediförfattare innan han blev arkitekt, utan någon utbildning. Med Hawksmoor som medarbetare skapade han Castle Howard och Blenheim Palace, den engelska barockens mest dramatiska slott.
John Vanbrugh föddes 1664 i London i en familj med flamländska rötter och växte upp i Chester. Han gick in i armén och arresterades 1688 i Frankrike som misstänkt spion. Han satt i fängelse, bland annat i Bastiljen, till 1692. Tillbaka i London blev han en framgångsrik dramatiker, med komedier som The Relapse och The Provoked Wife. Utan någon utbildning i arkitektur fick han 1699 uppdraget att rita Castle Howard för earlen av Carlisle, en vän från teaterkretsarna.
Castle Howard med sin kupol blev hans genombrott, och han arbetade nära Nicholas Hawksmoor, som stod för den tekniska kunskapen. År 1705 fick han uppdraget att bygga Blenheim Palace åt hertigen av Marlborough. Bygget drogs med pengabrist och konflikter med hertiginnan, som avskedade honom 1716. Han ritade också Seaton Delaval Hall och King's Weston och var en av ledarna för byggnadsämbetet. Han byggde ett eget litet slott i Greenwich, Vanbrugh Castle, med torn och murar som påminner om en medeltida borg.
Vanbrugh dog 1726. Hans arkitektur, med tunga massor, dramatiska silhuetter och starka kontraster, var scenografisk som hans pjäser. Den kritiserades av palladianerna, som föredrog lugnare former, men den har fått ny uppskattning. Vanbrugh var också en av de första som argumenterade för att bevara gamla byggnader för deras historiska och pittoreska värde, när han ville rädda det medeltida Woodstock Manor vid Blenheim. Han räknas tillsammans med Wren och Hawksmoor som den engelska barockens stora namn.