Lars Israel Wahlman
Wahlman ritade Engelbrektskyrkan och Tjolöholms slott och var professor vid KTH. Han förenade nationalromantik med inslag från engelsk arts and crafts och lärde en hel generation att rita med blyerts och känsla.
Lars Israel Wahlman föddes 1870. Han utbildade sig vid Tekniska högskolan i Stockholm under 1890-talet, då Isak Gustaf Clason var en av de ledande lärarna och historicismen började ge vika för en mer nationell arkitektur. Han gjorde studieresor och tog särskilt intryck av den engelska arts and crafts-rörelsen och dess hus på landet, där byggnaden skulle växa fram ur platsen, materialen och hantverket. Hans tidiga uppdrag var villor och herrgårdar. Tidigt fick han också ett av sekelskiftets stora privata byggnadsuppdrag i Sverige, slottet Tjolöholm i Halland, som gav honom ett namn och möjlighet att samarbeta med många konsthantverkare.
Tjolöholms slott, byggt 1898–1904 för familjen Dickson, är ritat i engelsk tudorstil med en modern teknisk utrustning. Wahlmans eget hus, Villa Tallom i Stocksund, visar däremot hans svenska sida: ett timrat hus med tjärade väggar, stora tak och rum som följer vardagslivet. Hans huvudverk är Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm, invigd 1914, som reser sig på en bergsknalle med ett mycket högt kyrkorum, stora parabelformade valv och ett massivt torn i tegel och granit. Formspråket förenar nationalromantik, jugend och en egen, nästan expressionistisk kraft, med noggrant utformade detaljer och konstnärlig utsmyckning.
Wahlman var professor vid Tekniska högskolan under flera decennier från 1910-talet och undervisade en lång rad svenska arkitekter. Han lärde ut en arkitektur som utgick från skiss, frihandsteckning, material och känsla för plats, och hans elever bar dessa ideal vidare in i både nordisk klassicism och modernism. Han dog 1952. Engelbrektskyrkan räknas som en av Sveriges märkligaste kyrkobyggnader från 1900-talet och är ett landmärke på Östermalm. Tjolöholm är numera ett museum och en populär filmmiljö. Wahlman förenade engelska och svenska influenser på ett sätt som var typiskt för sekelskiftets svenska arkitektur, då nationell identitet och internationella förebilder vävdes samman.