Concordiatemplet
I Tempeldalen utanför Agrigento står ett av de bäst bevarade grekiska templen över huvud taget. Att det klarade sig beror på att det blev kyrka på 500-talet. Det är en lugn och regelbunden dorisk byggnad med sex gånger tretton kolonner.
Den grekiska staden Akragas, dagens Agrigento, grundades omkring 580 f.Kr. och blev en av de rikaste kolonierna på Sicilien. Längs en ås söder om staden byggde invånarna en rad tempel under 500- och 400-talen f.Kr. Det som kallas Concordiatemplet uppfördes omkring 440–430 f.Kr. Vilken gud det var helgat åt vet vi inte. Namnet kommer från en latinsk inskrift som hittades i närheten på 1500-talet och som egentligen inte hör till templet. Byggnaden är av lokal kalksten, som ursprungligen täcktes av vit stuck och målades.
Templet är ett regelbundet doriskt tempel med sex kolonner på kortsidorna och tretton på långsidorna, och det står på en hög bas med fyra steg. Innanför finns en cella med förhall och bakre hall. Kolonnerna lutar svagt och har en lätt svällning, och hörnkolonnerna står tätare, så som i Parthenon. Det som gör templet unikt är hur mycket som finns kvar: hela kolonnkransen, arkitraven, gavlarna och cellans väggar. I cellans väggar finns dock rundbågiga öppningar som höggs upp när templet byggdes om till kyrka.
Biskop Gregorius av Agrigento lät omkring år 597 viga templet till kyrka åt apostlarna Petrus och Paulus. Cellans väggar öppnades mot kolonnerna så att rummet fick sidoskepp, och mellanrummen mellan kolonnerna murades igen. Som kyrka bevarades byggnaden genom medeltiden, medan de andra templen i dalen användes som stenbrott. År 1748 återställdes den till ett antikt tempel. Tempeldalen blev världsarv 1997. Concordiatemplet ger en ovanligt hel bild av hur ett doriskt tempel såg ut och används ofta som jämförelse när man studerar mer förstörda tempel.