Katedralen i Durham
Normandernas katedral högt över floden Wear är ett av de mäktigaste romanska rummen i Europa. De massiva pelarna är ristade med zickzack, spiraler och räfflor, och valven har ribbor av ett slag som blev ett av stegen mot gotiken.
Normanderna erövrade England 1066 och markerade sitt grepp om landet med borgar och katedraler. I Durham, där helgonet Cuthberts relikvier förvarades, började bygget 1093 och långhuset stod klart omkring 1133. Biskopen var också furste över landskapet, och borgen och katedralen bildar tillsammans en av Europas mest dramatiska stadssilhuetter.
Durham var tidigt ute med ribbvalv över ett stort långhus, flera decennier före Saint-Denis. Ribborna gjorde det möjligt att bygga valven i delar och leda trycket ner i bestämda punkter, och de spetsiga tvärbågarna i långhuset pekar framåt mot gotiken. Ändå är rummet romanskt i sin tyngd: väggarna är tjocka, fönstren små och pelarnas mönster i sten ger kraft snarare än lätthet. Katedralen och borgen är världsarv sedan 1986.