Galla Placidias mausoleum
Utifrån är det en anspråkslös tegelbyggnad i form av ett kors. Inuti är varje yta täckt av mosaik i djupblått och guld, med ett himlavalv fullt av stjärnor. Det är ett av de äldsta och bäst bevarade mosaikrummen från senantiken.
Ravenna blev det västromerska rikets huvudstad i början av 400-talet. Galla Placidia, dotter till kejsar Theodosius I, styrde i praktiken riket under en period som förmyndare för sin son Valentinianus III. Mausoleet byggdes under andra fjärdedelen av 400-talet, i anslutning till en kyrka som inte finns kvar. Det kallas hennes gravkor, men hon dog i Rom 450 och begravdes troligen där. Byggnaden kan i stället ha varit ett kapell åt den helige Laurentius.
Planen är ett grekiskt kors med korta armar och ett fyrkantigt torn över korsmitten, där en kupol döljs under taket. Väggarna är byggda av tegel och utvändigt nästan helt släta. Inne täcker mosaiken hela den övre delen av rummet. Kupolen visar ett gyllene kors på en mörkblå himmel med hundratals stjärnor, och i hörnen evangelisternas symboler. Över ingången sitter Kristus som den gode herden bland sina får, och mitt emot syns Laurentius med det halster han enligt legenden dog på. Rummet är litet och mörkt, och ljuset kommer genom smala fönster med tunna skivor av alabaster.
Mausoleet ingår sedan 1996 i världsarvet med Ravennas tidigkristna monument, tillsammans med bland annat San Vitale och Sant'Apollinare in Classe. Golvnivån har stigit med över en meter sedan 400-talet, så byggnaden ser lägre ut än den var. Mosaikerna visar övergången mellan romersk naturalism och bysantinsk stil: fåren och hjortarna är levande och kastar skuggor, medan helheten redan är ett symboliskt himlarum. För att skydda mosaikerna släpps besökarna in i små grupper under kort tid.