Bysantinsk stil

Kupoler på pendentiv och väggar av guldmosaik – det östromerska rikets kyrkor.

När det romerska riket delades fortsatte den östra halvan med Konstantinopel som huvudstad. Kyrkorna byggdes kring en central kupol, och interiören täcktes av mosaiker på guldgrund som fångar ljuset. Utsidan är ofta av enkelt tegel; det är insidan som är verket.

Konstantin den store flyttade rikets huvudstad till Konstantinopel 330. När väst föll fortsatte det östromerska riket i tusen år, med grekiska som språk och den ortodoxa kyrkan som riksreligion. Kyrkorummet skulle vara en bild av himlen, med Kristus i kupolen och helgonen i mosaik på väggarna. Stilen levde vidare i Ryssland, på Balkan och i Venedig långt efter att Konstantinopel föll 1453.

Bysantinska förebilder syns i Sverige mest i 1800-talets nybysantinska kyrkor och i de ortodoxa kyrkornas kupoler.