San Vitale
En åttakantig kyrka av tegel, enkel utanpå och överväldigande inuti. I koret står kejsar Justinianus och kejsarinnan Theodora med sina följen i mosaiker på guldgrund, som om de alltid deltog i mässan. Kyrkan blev förebild för Karl den stores kapell i Aachen.
Bygget påbörjades omkring 526 under biskop Ecclesius, när Ravenna fortfarande styrdes av östgoterna efter Teoderiks död. Det bekostades av en förmögen man vid namn Julianus Argentarius, vars namn betyder ungefär bankiren. Under byggtiden erövrades staden av Bysans, och när kyrkan invigdes omkring 547 av ärkebiskop Maximianus hade den blivit ett monument över kejsarens makt i väst. Byggmästaren är okänd. Murarna är av långa, tunna tegelstenar med breda fogar, en teknik från Konstantinopel. Kupolen byggdes på ett finurligt sätt av ihåliga lerrör som fogats in i varandra i spiral. Den blev därmed så lätt att den kunde bäras av tunna väggar utan tunga stöd.
Planen består av två åttahörningar inuti varandra. Den inre bärs av åtta pelare, och mellan dem buktar halvcirkelformade nischer ut med kolonner i två våningar, så att rummet tycks flyta över i omgången och läktarna ovanför. Åt öster sträcker sig koret med en absid. Förhallen ligger snett i förhållande till kyrkan, vilket är en av dess gåtor. Kapitälen är djupt borrade som spetsar eller korgflätningar. Korets mosaiker visar Kristus på jordklotet i absiden mellan änglar, den helige Vitalis och biskop Ecclesius med en modell av kyrkan. Runt om finns scener ur Gamla testamentet, med Abraham och Mose. Längre ner står Justinianus med bröd och Theodora med en kalk, omgivna av hov och präster.
Kyrkan har stått kvar i stort sett oförändrad i nästan femtonhundra år, men ytorna har förändrats. Kupolen fick barocka takmålningar på 1700-talet, och omkring 1900 genomfördes omfattande restaureringar av mosaikerna och murverket, där senare tillägg delvis togs bort. I dag ingår San Vitale i världsarvet med Ravennas tidigkristna monument. Dess betydelse ligger både i mosaikerna, som är bland de bäst bevarade bilderna av bysantinska kejsare, och i planen. Karl den store lät bygga sitt palatskapell i Aachen efter San Vitale omkring år 800, och därifrån spreds den åttkantiga centralkyrkan till norra Europa. På så sätt gick en linje från Justinianus hov till de karolingiska och senare medeltida kyrkorna närmare oss.