Kulturhuset
Kulturhuset var tänkt som en öppen ”kulturens vardagsrum” mot Sergels torg, med en lång glasfasad mot torget och rymliga våningsplan där allt kan flyttas. Mellan 1971 och 1983 sammanträdde riksdagen i den del som i dag är Stadsteatern.
Stockholms city revs och byggdes om under 1950- och 1960-talen, och vid det nya Sergels torg ville staden ha ett hus för kultur. Peter Celsing vann en tävling i mitten av 1960-talet, och han ritade också Riksbankens hus i närheten vid Brunkebergstorg. Byggnaden uppfördes under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, och Kulturhuset öppnade 1974, samma år som Celsing dog. Riksdagen behövde under tiden en tillfällig lokal medan Riksdagshuset byggdes om, och därför fick riksdagen använda den södra delen. Byggnaden har en stomme av betong med stora spännvidder, så att våningsplanen kunde lämnas öppna. Glasfasaden mot torget är byggd för att visa upp verksamheten inne i huset.
Huset består av två delar: den långa, låga delen mot Sergels torg och en mer sluten del i söder, där riksdagen satt och där Stadsteatern nu finns. Mot torget har fasaden glas från golv till tak, uppdelat av vita betongband vid varje bjälklag, så att huset liknar en bokhylla. Inuti är våningarna fria och kan delas in på olika sätt för bibliotek, utställningar, kaféer och verkstäder. Celsing ville att huset skulle vara en öppen plats där vem som helst kunde gå in, läsa en tidning eller titta på en utställning. Framför huset ligger Sergels torg med den nedsänkta plattan, och i mitten av rondellen ovanför står Edvin Öhrströms glasskulptur, Kristallvertikalaccenten.
När riksdagen flyttade tillbaka till Helgeandsholmen 1983 byggdes den södra delen om för Stadsteatern, som flyttade in några år senare. Kulturhuset och Stadsteatern har sedan dess slagits samman till en organisation. Huset har renoverats och byggts om i flera omgångar, och debatten om hur Celsings öppna idé ska bevaras har följt varje förändring. Kulturhuset blev ett av de tydligaste uttrycken för 1960-talets tro på kulturen som en del av vardagen, i linje med den samtida kulturpolitiken. Celsing var en av sin generations främsta arkitekter, och han ritade också Vällingby kyrka och Filmhuset på Gärdet. Kulturhuset har blivit en av Stockholms mest besökta byggnader, och glasfasaden mot torget är en välkänd bild av staden.