Pantheon
Bakom en tempelfront av granitkolonner öppnar sig ett runt rum, lika högt som det är brett: 43 meter. Kupolen är gjuten i betong som blir lättare uppåt och har ett öppet öga, oculus, i toppen. Pantheon blev kyrka på 600-talet och har därför använts utan avbrott i nästan 1 900 år.
Det första Pantheon byggdes av Augustus medarbetare Agrippa omkring 25 f.Kr. men brann. Dagens byggnad uppfördes under Hadrianus, ungefär mellan 113 och 125 e.Kr., vilket bland annat stämplar i tegelstenen visar. Hadrianus lät ändå Agrippas namn stå kvar i inskriften över portiken, som om templet bara restaurerats. Arkitekten är okänd. Hemligheten bakom kupolen är romersk betong, en blandning av kalkbruk, vulkanisk sand och stenkross. Byggarna valde allt lättare ballast ju högre upp de kom: tung travertin nederst, sedan tuff och tegel och överst lätt pimpsten. Väggarna innehåller dessutom dolda avlastningsbågar av tegel. Portikens sexton kolonner är monoliter av granit som skeppades från Egypten.
Rotundans höjd är lika stor som dess diameter, så att ett tänkt klot skulle få plats i rummet. Kupolen har fem ringar med 28 kassetter vardera, som både gör den lättare och fångar ljuset. Det enda ljuset kommer genom oculus, och solfläcken vandrar över väggarna under dagen. När det regnar faller vattnet rakt in; golvet sluttar svagt och har små hål för avrinning. Golvet är lagt i ett mönster av cirklar och kvadrater av färgad marmor och porfyr. Längs väggen omväxlar djupa nischer med små tempelliknande altaren. Mellan den rektangulära portiken och rotundan ligger ett mellanstycke som tydligt visar att två former fogats samman. Kupolen är fortfarande världens största av oarmerad betong.
År 609 gav den bysantinske kejsaren byggnaden till påven, som vigde den till kyrka åt Maria och martyrerna. Det räddade den från att plundras på sten. Förgyllda takplattor av brons fördes däremot bort redan på 600-talet, och på 1620-talet lät påven Urban VIII smälta ner bronsen i portikens tak. Två klocktorn som lades till på 1600-talet revs i slutet av 1800-talet. Här ligger Rafael begravd liksom Italiens första kungar. Pantheon har varit förebild för otaliga kupolbyggnader, från renässansens kyrkor och Palladios villor till museer, bibliotek och Thomas Jeffersons universitet i Virginia. Svenska arkitekter som Nicodemus Tessin d.y. studerade byggnaden noga i Rom, och rotundor i Pantheons anda dök upp i nordiska slott och parker.