Westminsterpalatset
Det brittiska parlamentet brann 1834. Tävlingen om det nya krävde gotisk eller elisabetansk stil, och Barry vann med en symmetrisk plan som Pugin klädde i ett överflöd av gotiska detaljer. Klocktornet med Big Ben blev en symbol för hela landet.
Kvällen den 16 oktober 1834 förstördes det gamla parlamentspalatset av en brand som startade när man eldade upp gamla räknestickor från skattkammaren. Ett nytt palats behövdes, och tävlingen 1835–1836 krävde gotisk eller elisabetansk stil, eftersom den ansågs nationell. Charles Barry vann med en klar och symmetrisk plan, och han anlitade den unge Augustus Pugin, som var en av sin tids bästa kännare av medeltida gotik. Bygget pågick från 1840 och i omkring trettio år. Huset fick en stomme med järn i bjälklag och tak och klädsel av kalksten från Yorkshire. Arbetet drog ut på tiden och kostnaderna steg kraftigt, vilket gav upphov till ständiga gräl mellan arkitekten, parlamentet och regeringen.
Palatset är en lång byggnad längs Themsen med två kammare, överhuset och underhuset, på var sin sida om en central hall. Från den går korridorer ut i ett system med innergårdar, och palatset har över tusen rum. I söder står Victoria Tower, som rymmer parlamentets arkiv, och i norr klocktornet med den stora klockan Big Ben. Westminster Hall från 1000-talet klarade branden och byggdes in i palatset; dess hammarbjälketak från 1390-talet är ett av medeltidens stora träverk. Pugin ritade inte bara fasaddetaljer utan också tapeter, kakel, glasmålningar, möbler, bläckhorn och dörrbeslag. Överhuset, där tronen står, blev palatsets rikaste rum, med förgyllning och färg i en utsmyckning som Pugin hämtade från senmedeltiden.
Kalkstenen visade sig snart vittra i Londons smutsiga luft och har fått bytas ut i stor omfattning. Under bombningarna 1941 förstördes underhusets kammare, och den byggdes upp igen efter ritningar av Giles Gilbert Scott i förenklad gotik, färdig 1950. Klocktornet döptes 2012 om till Elizabeth Tower och genomgick en lång restaurering som blev klar 2022. Hela palatset behöver nu en genomgripande renovering av installationer och stomme. Westminster blev en förebild för hur en parlamentsbyggnad kunde se ut, och nygotiska parlament restes bland annat i Budapest och Ottawa. Nygotiken spred sig också till Sverige, där den under 1800-talets senare del präglade många kyrkobyggen och restaureringar av medeltida domkyrkor, bland andra Helgo Zettervalls arbeten i Uppsala och Lund.