Wieskirche
En vallfartskyrka mitt på en äng, byggd kring en träskulptur av den gisslade Kristus som sades ha gråtit. Utanpå är den enkel; inuti är allt vitt, guld och ljusa färger, med ett målat tak som verkar öppna sig mot himlen. Rokokon i sin mest jublande form.
Premonstratensermunkarna i klostret Steingaden lät omkring 1730 snida en figur av den gisslade Kristus att bära i långfredagsprocessionen. Figuren hamnade sedan hos en bondfamilj på en gård på ängen, die Wies, och 1738 sade sig bondhustrun ha sett tårar i dess ögon. Pilgrimer började strömma dit, och ett litet kapell räckte snart inte. Klostrets abbot gav Dominikus Zimmermann i uppdrag att bygga en vallfartskyrka, och den uppfördes omkring 1745–1754. Hans bror Johann Baptist Zimmermann, hovmålare i München, målade takfreskerna och arbetade med stucken. Kyrkan är byggd av sten och tegel med putsade fasader, och stuck, trä och färg har använts för att skapa ett rum som ska kännas som en försmak av himlen.
Långhuset är ovalt och omges av en krans av parställda pelare, så att en ljus omgång bildas längs ytterväggarna. Fönstren har varierande former och sitter i flera nivåer, och ljuset faller därför in från många håll. Taket är ett flackt valv, och freskomålningen föreställer Kristus som återvänder vid tidens slut, med den stängda paradisporten och domarens tomma tron. Målningen får valvet att se ut att öppna sig mot himlen. Koret är långt och smalt, med läktare och kolonner i röda och blå toner, och där står den gråtande Kristusfiguren på altaret. Predikstolen är en av rokokons mest utsmyckade. Utanpå är kyrkan enkel, med ett torn och ett bostadshus för abboten intill.
När klostren i Bayern sekulariserades 1803 skulle kyrkan auktioneras ut och kanske rivas, men protester från bönderna i trakten räddade den. Dominikus Zimmermann bodde själv i ett hus intill kyrkan under sina sista år. På 1980-talet genomfördes en omfattande restaurering, eftersom stuck och fresker skadats av fukt och sprickor. Wieskirche blev världsarv 1983 och är fortfarande en levande vallfartskyrka. Den räknas som den sydtyska rokokons fullbordan, där arkitektur, måleri och skulptur samverkar så att de inte går att skilja åt. I Sverige finns inget motsvarande, eftersom de lutherska kyrkorna var mer återhållsamma. Den svenska rokokon blev i stället en profan konst i slott och herrgårdar, med lusthus som Kina slott som närmaste släkting.