Altes Museum öppnar
Karl Friedrich Schinkels museum öppnar i Berlin, med en lång kolonnhall och en rotunda efter förebild från Pantheon.
Museet blev en ny byggnadstyp, och antikens tempel blev en bild av bildning och offentlighet.
Under Napoleonkrigen förde fransmännen bort konstskatter från Berlin till Paris, och när de kom tillbaka efter 1815 väcktes tanken att de skulle visas för alla, inte bara för hovet. Kung Fredrik Vilhelm III gick med på att skapa ett offentligt museum, och bakom projektet stod bland andra Wilhelm von Humboldt, som också grundat Berlins universitet. Arkitekten Karl Friedrich Schinkel var redan Preussens ledande byggmästare och hade ritat vakthuset Neue Wache och teatern på Gendarmenmarkt. Han valde en tomt vid Lustgarten, mitt emot kungens slott, där en kanalarm först måste fyllas igen. Museet skulle stå jämsides med slottet och domkyrkan, som kungamaktens och kyrkans like.
Bygget pågick under andra hälften av 1820-talet. Fasaden är en lång jonisk kolonnad, lyft på en hög sockel med en bred trappa, likt en grekisk stoa vid ett torg. Bakom kolonnerna leder en öppen trappa upp till övervåningen, varifrån besökaren ser ut över Lustgarten och staden. I mitten ligger rotundan, två våningar hög och täckt av en kassetterad kupol som inte syns utifrån eftersom den döljs av en fyrkantig överbyggnad. Där stod antika skulpturer i en krans kring rummet. Bottenvåningen innehöll antiken, övervåningen målningarna, ordnade efter skolor och tider. Det var en ny tanke att samlingen skulle berätta konsthistoria för en bred allmänhet.
Altes Museum blev början på Museumsinsel, där flera stora museer byggdes under följande hundra år och som i dag är världsarv. Byggnaden skadades svårt under andra världskriget och restaurerades av Östtyskland på 1960-talet. Schinkels lösning med kolonnad, trappa och rotunda kopierades i museer över hela världen. Till Sverige kom arvet direkt genom hans elev Friedrich August Stüler, som ritade Nationalmuseum i Stockholm. Det invigdes 1866 och var en av de första svenska byggnaderna som uppfördes enbart för att visa konst för allmänheten. Även Carl Ludvig Engels Helsingfors och många nordiska universitetsbyggnader hör till samma tyska klassicism.