Guggenheim i Bilbao
Frank Gehrys museum i titan öppnar i en sliten industristad. Formerna är ritade och byggda med programvara från flygindustrin.
Datorn gjorde fria former möjliga, och ”Bilbaoeffekten” fick städer över hela världen att beställa ikonbyggnader.
Bilbao hade under ett sekel levt på stål, varv och hamn, men på 1980-talet slog den industriella krisen hårt. Fabrikerna stängde, arbetslösheten steg, floden Nervión var förorenad och staden drabbades också av den baskiska separatistgruppen ETA:s våld. Den baskiska regionregeringen satsade på en omvandling av staden med ny tunnelbana, flygplats och ett nytt kulturliv. Samtidigt ville Guggenheimstiftelsen i New York, under sin chef Thomas Krens, bygga ut till ett internationellt nätverk av museer. Baskerna erbjöd sig att betala byggnaden och en stor summa för samarbetet. 1991 valdes Frank Gehry efter en inbjuden tävling, och han fick en tomt vid floden.
Museet byggdes 1993–1997 vid floden, där en stor bro passerar och byggs in i kompositionen. Gehry arbetade med handgjorda modeller av papper och kartong, som sedan skannades in. Med hjälp av CATIA, ett program som utvecklats för den franska flygindustrin, kunde de komplexa krökta formerna beräknas exakt, så att stålstommen och varje panel kunde tillverkas till en rimlig kostnad. Byggnaden kläddes i tunna plåtar av titan, kalksten och glas. I mitten reser sig ett högt atrium, och en lång utställningshall rymmer stora skulpturer av Richard Serra. Museet invigdes i oktober 1997 av Spaniens kung, och utanför står Jeff Koons valp av blommor.
Museet blev en publikframgång långt utöver förväntningarna, och turister från hela världen kom för att se byggnaden mer än konsten. Hotell, restauranger och nya byggprojekt följde, och Bilbao kom att ses som ett skolexempel på hur en stad kan förnyas. Många städer försökte kopiera receptet genom att beställa spektakulära byggnader av kända arkitekter, men få fick samma effekt, eftersom framgången i Bilbao också byggde på stora satsningar på infrastruktur och ett långsiktigt arbete. Kritiker har dessutom menat att arkitekturen tävlar med konsten den ska visa. Begreppet Bilbaoeffekten har sedan dess använts flitigt också i svensk debatt om ikonbyggnader och stadsutveckling.