Kända designlampor: klassikerna från Tiffany till PH 5

Bland de mest kända designlamporna finns Tiffanylampan från omkring 1900, Peter Behrens båglampa för AEG från 1907, Bauhauslampan från 1924, Kaiser Idell från 1931, Anglepoise från 1932, PH 5 från 1958, Arco från 1962 och svenska Bumling från 1968. Gemensamt för dem är att formen löser ett problem med ljuset: bländning, riktning eller var lampan kan stå.

Fakta

Ljuset som formgivningsproblem

En lampa är mer än en skärm på en fot. Den ska ge ljus där det behövs, inte blända och gå att placera i rummet, och varje ny ljuskälla har ställt nya krav. Levande ljus och oljelampor gav svagt ljus, fotogenet och gasen starkare, och när Edisons glödlampa kom 1879 blev ljuset så skarpt att det behövde skärmas av.

Diagrammet över lamptyperna längre ned visar hur skärmens form styr ljuset ned mot bordet, upp mot taket eller i en smal kägla mot arbetet. Klassikerna i listan är lösningar på just de problemen. Alla lampor i kategorin finns under belysning.

Före modernismen: Tiffany och Behrens

Tiffanylampan gjordes av Tiffany Studios i New York från omkring 1895 till 1930-talet. Skärmen består av hundratals bitar färgat glas fogade med koppar och tenn, i mönster av blommor och trollsländor som ofta ritades av Clara Driscoll och andra kvinnor i verkstaden. Den har kopierats mer än nästan någon annan lampa; hur du känner igen en äkta står i guiden om Tiffanylampan.

Peter Behrens gick åt andra hållet. När AEG anställde honom 1907 ritade han båglampor av ett fåtal standarddelar, cylindrar, ringar och klot, som kunde kombineras till olika modeller. Det var en av de första industriprodukterna som en konstnär formgav för ett helt företag, och den pekar fram mot Bauhaus.

Bauhaus och arbetslampan

Bauhauslampan ritades 1924 av Wilhelm Wagenfeld, i en version tillsammans med Carl Jakob Jucker, som elev i metallverkstaden i Weimar. Kupan är en halv sfär av opalglas, foten en cirkel och stammen en cylinder, och lampan visar skolans idé om grundformer och ärliga material; se guiden Vad är Bauhaus?. Christian Dell, mästare i samma verkstad, ritade senare arbetslampan Kaiser Idell med konisk skärm för industrin.

Den mest kopierade arbetslampan kom från en ingenjör. George Carwardine arbetade med fjädrar för fordon och konstruerade en arm som hålls i jämvikt i alla lägen, och han tog patent på Anglepoise 1932. Lampan rör sig som en arm, med axel, armbåge och handled, och stannar där man ställer den. Tekniken blev själva formen.

Art déco i alabaster och glas

Alla klassiker är inte tekniska. Pierre Chareaus golvlampa La Religieuse från 1923 har en skärm av kantiga alabasterskivor som släpper igenom ett varmt, mjukt ljus, och namnet syftar på silhuetten av en nunna. Den visar art déco från dess mest sparsmakade sida, och exemplar finns i Centre Pompidou i Paris.

Samtidigt gjorde René Lalique lampor i pressat glas, och de franska glashusen fortsatte jugendens tradition av lampor som skulpturer. Skillnaden mellan de två stilarna beskrivs i guiden om art nouveau och art déco.

PH 5: ljuset som inte bländar

Poul Henningsen ägnade sitt liv åt att göra det elektriska ljuset behagligt. Från 1925 gjorde han lampor med flera skärmar för Louis Poulsen, där skärmarnas kurvor räknades ut så att ljuset reflekteras innan det når ögat. PH 5 kom 1958, när glödlamporna hade blivit starkare, och namnet kommer av den övre skärmens diameter, 50 centimeter.

Genomskärningen i diagrammet längre ned visar hur strålarna studsar mellan de tre skärmarna och hur synlinjen från bordet aldrig når glödlampan. Lampan tillverkas fortfarande och hänger över matbord i hela Norden. Mer om Poul Henningsen och de andra danska formgivarna finns i guiden om kända danska designers.

Arco och Bumling: lampan i rummet

Bröderna Achille och Pier Giacomo Castiglioni ville ha en taklampa över matbordet utan att göra hål i taket. De tog en gatlykta som förebild och satte den på en tung fot av marmor, och Arco kom ut hos Flos 1962. Bågen går högt nog att gå under, och marmorblocket har ett hål där man kan sticka in ett skaft för att bära det.

I Sverige ritade Anders Pehrson 1968 Bumling för Ateljé Lyktan, en tung, rund taklampa av aluminium som blev en klassiker i kök och matsalar. Den visar slutet av 1960-talets mjuka former. Titta på lamporna hemma: ser du glödlampan från där du sitter, eller har formgivaren dolt den? Det är ofta den bästa frågan att börja med.

Så känner du igen den

Övning

Varför ser man nästan aldrig glödlampan i en PH 5?