Johan Tobias Sergel

Johan Tobias Sergel
Ludwig Guttenbrunn, CC0

Gustav III:s skulptör.

Johan Tobias Sergel studerade i Rom och förde nyklassicismen till Sverige. Han gjorde statyn av Gustav III vid Skeppsbron och var också en skarp tecknare.

Johan Tobias Sergel föddes 1740 i Stockholm. Fadern hade kommit från Tyskland och var broderare vid hovet. Som tonåring kom Sergel i lära hos den franske skulptören Pierre Hubert L'Archevêque, som arbetade med utsmyckningen av Stockholms slott. Han fick tidigt stipendier och gjorde en studieresa till Paris.

Åren 1767–78 bodde Sergel i Rom. Där mötte han antikens skulpturer och de nya idéerna om nyklassicism. Han umgicks med konstnärer från hela Europa, bland dem Johann Heinrich Füssli. I Rom gjorde han sina första mästerverk. Den berusade faunen (1774) i Nationalmuseum visar en sovande, avslappnad gestalt i marmor. Han gjorde också skulpturer som Diomedes och Mars och Venus, där kropparna är både ideala och fulla av rörelse.

År 1779 kallade Gustav III hem honom till Stockholm. Han blev hovskulptör och professor vid Konstakademien. Han gjorde porträttbyster av kungen och hovet, och marmorgruppen Amor och Psyke (1787) i Nationalmuseum. Hans mest kända offentliga verk är bronsstatyn av Gustav III vid Skeppsbron, som avtäcktes 1808, många år efter kungens död. Han fullbordade också statyn av Gustav Vasa vid Riddarhuset.

Sergel var också en lysande tecknare. Han gjorde snabba skisser, karikatyrer av vänner och hovfolk, och känslosamma teckningar av mytologiska och erotiska scener. I dem syns en livlig och humoristisk sida som inte alltid märks i marmorn. Under perioder led han av svårmod. Han gifte sig aldrig, men fick två barn med sin hushållerska Anna Rella.

Sergel dog i Stockholm 1814. Han räknas som Sveriges främste skulptör under 1700-talet och en av nyklassicismens viktigaste i Europa. Sergels torg i Stockholm är uppkallat efter honom, och hans ateljé låg i närheten.