Karl XII:s likfärd

Karl XII:s likfärd, Gustaf Cederström
Mattias Blomgren, Public domain

Karolinska soldater bär den stupade kungens kista över norska fjäll 1718. Cederström målade först en version 1878 och sedan en andra 1884. Bilden blev en av Sveriges mest kända historiemålningar.

Tåget rör sig diagonalt genom snön och leder blicken mot kungen – sorgen visas i hållningen, inte i ansiktena.

Gustaf Cederström föddes 1845 och började som officer innan han valde konsten. Han utbildade sig i Düsseldorf och i Paris, och blev en av de mest kända svenska historiemålarna. Karl XII:s likfärd målade han först 1878. En andra, större version blev klar 1884 och hör i dag till Nationalmuseum. Hans militära bakgrund syns i intresset för soldater, uniformer och vapen.

Karl XII stupade den 30 november 1718 under belägringen av fästningen Fredriksten vid Halden i Norge. Han träffades av en kula i huvudet, och omständigheterna kring hans död har diskuterats ända sedan dess. Hans kropp fördes tillbaka till Sverige och begravdes senare i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Det sista fälttåget mot Norge avbröts efter hans död.

Målningen visar hur karolinska soldater bär kungens bår genom ett snötäckt fjällandskap. Båren är täckt av en duk, och männen bär den på axlarna. Framför och bakom går soldater och officerare med sänkta huvuden. Landskapet är kargt, och himlen tung och grå. Kistan fördes i verkligheten från Norge till Uddevalla, och den dramatiska fjällmiljön ska förstås som ett konstnärligt grepp. Männen ser trötta och frusna ut, och snön ligger djup kring deras fötter.

Kompositionen bygger på en diagonal som leder blicken genom snön mot båren. Sorgen visas i hållningar, gångstil och tystnad, snarare än i dramatiska gester. Färgskalan är dämpad, med vitt, grått och de mörka uniformerna. Cederström var noggrann med detaljer som uniformer och vapen, efter tidens krav på historisk korrekthet. Tåget verkar komma ur djupet av bilden och fortsätta förbi betraktaren.

På 1800-talet växte en stark nationell kult kring Karl XII. Han blev en symbol för svensk stormaktstid och hjältemod. Kring honom skrevs dikter, och statyn i Kungsträdgården i Stockholm restes 1868. Cederströms bild passade in i denna tid. Den visade inte segern utan förlusten och slutet på en epok. Något senare, på 1890-talet, gav Verner von Heidenstam ut berättelsesamlingen Karolinerna om kungen och hans soldater.

Den första versionen från 1878 blev genast berömd och gjorde Cederström till en av sin tids mest uppskattade svenska konstnärer. Den andra versionen spreds sedan i otaliga reproduktioner och hängde i skolor och hem över hela Sverige. Den bidrog till att forma bilden av Karl XII hos flera generationer.

Bilden har senare ifrågasatts för sin heroisering av kungen och kriget. Den visar ändå hur historiemåleriet formade en nations självbild. Cederström blev senare professor vid Konstakademien. Karl XII:s likfärd är fortfarande en av de mest kända svenska historiemålningarna.