Fudō Masamune
Ett av få svärd som säkert tillskrivs Masamune, med en gravyr av guden Fudō. Det har tillhört Tokugawa-familjen.
Hamon – den vita härdningslinjen längs eggen – är både teknik och konst.
Masamune var en svärdssmed som verkade i provinsen Sagami, nära staden Kamakura, i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Han räknas som Japans mest berömda svärdssmed. Samtidigt finns det mycket få svärd som säkert kan tillskrivas honom, och under en period i slutet av 1800-talet ifrågasatte vissa forskare till och med att han hade funnits. I dag anses han vara en historisk person, även om mycket kring honom är legend. Enligt traditionen var flera av de främsta smederna i de följande generationerna hans elever, de så kallade tio främsta lärjungarna, men listan sammanställdes långt senare och är osäker.
Fudō Masamune är ett kort svärd, en tantō, med en klinga på ungefär 25 centimeter. Det har fått sitt namn av en gravyr av guden Fudō Myōō på klingan. Fudō är en vredgad skyddsgud inom buddhismen, som bär ett svärd för att skära av okunnighet och onda krafter. Svärdet är ett av mycket få signerade svärd som tillskrivs Masamune.
Klingan är nästan rak, och den har en tydlig härdningslinje, hamon, längs eggen. I stålet syns ett fint mönster som uppstått när stålet vikts och smitts. Kännare beundrar Masamunes svärd för de glittrande kristallerna i härdningszonen, som kallas nie, och för de mörka, slingrande linjerna i stålet.
Japanska svärd tillverkades av ett speciellt stål, tamahagane, som framställdes i lerugnar av järnsand. Smeden vek stålet många gånger för att jämna ut kolhalten och få bort slagg. Innan härdningen täcktes klingan med lera, tjockare på ryggen och tunnare vid eggen. När klingan kyldes i vatten blev eggen hård medan ryggen förblev seg. Det är detta som skapar hamon.
Svärdet har en lång ägarhistoria. Enligt traditionen ägdes det av härföraren Toyotomi Hideyoshi innan det kom till Tokugawa-släkten, som styrde Japan under Edoperioden. Det har sedan dess förvaltats av Owari-grenen av släkten och finns i dag på Tokugawa-museet i Nagoya.
Svärd hade en särskild status i Japan. De var inte bara vapen utan också statusföremål och gåvor mellan mäktiga män. Svärd av berömda smeder gavs namn och fick ofta intyg om äkthet. Masamunes svärd var under Edoperioden bland de mest eftertraktade, och hans namn blev nästan synonymt med det perfekta svärdet.
I dag uppfattas japanska svärd som konstföremål, och de bedöms efter klingans form, stålets mönster och härdningslinjens skönhet. Fudō Masamune är klassat som viktigt kulturarv. Masamune har blivit en legendarisk figur i populärkulturen, och hans namn förekommer i filmer, spel och serier.