Nicholas Hawksmoor

Nicholas Hawksmoor
Henry Cheere, Public domain

Hawksmoor började som Wrens assistent och arbetade med Vanbrugh på Blenheim. Hans egna kyrkor i London är tunga, egensinniga och fulla av antika citat, och han ritade västtornen på Westminster Abbey.

Nicholas Hawksmoor föddes 1661 eller 1662 i Nottinghamshire och kom som ung man till London, där han blev Christopher Wrens skrivare och medarbetare. Han arbetade under Wren vid bygget av S:t Paul's, Greenwich Hospital och Hampton Court och lärde sig yrket i praktiken. Han reste aldrig utomlands men studerade antiken och renässansen noga genom böcker. Han arbetade också med John Vanbrugh, först på Castle Howard och sedan på Blenheim Palace, där han ledde arbetet när Vanbrugh avskedats.

När parlamentet 1711 beslöt att bygga femtio nya kyrkor i London fick Hawksmoor rita sex av dem. Christ Church Spitalfields, St Anne's Limehouse, St George in the East, St Mary Woolnoth, St George's Bloomsbury och St Alfege i Greenwich är tunga byggnader med kraftfulla torn, där han kombinerade gotiska, klassiska och egyptiska element. St George's Bloomsbury har ett torn som efterliknar mausoleet i Halikarnassos, krönt av en staty av Georg I. Han ritade också delar av All Souls College i Oxford och västtornen på Westminster Abbey.

Hawksmoor dog 1736. Under 1700- och 1800-talen ansågs hans kyrkor alltför egensinniga, men under 1900-talet har han fått ny uppskattning, inte minst för sin förmåga att arbeta med massa, ljus och skugga. Kyrkorna i östra London blev också del av en litterär mytbildning kring honom. Han räknas i dag som en av de mest originella engelska arkitekterna, och hans västtorn på Westminster Abbey visar att han kunde förena gotik och klassicism.