Kimbell Art Museum

Kahns konstmuseum består av långa valv av betong där en smal ljusspringa löper längs hjässan. Under springan hänger en reflektor av perforerad aluminium som sprider ett silvrigt dagsljus över konsten. Museet är ett av 1900-talets vackraste rum för att se på målningar.
Kay och Velma Kimbell hade samlat konst och lämnade sin förmögenhet till en stiftelse för ett museum. Museets direktör Richard Fargo Brown anlitade Louis Kahn 1966 och ville att ljuset skulle vara den viktigaste delen. Museet byggdes 1969–1972 i Fort Worths kulturdistrikt.
Byggnaden består av sexton parallella valv av betong, 30 meter långa. Valven har en cykloidform, en kurva som ger stöd och samtidigt ett jämnt fördelat ljus. Längs varje valvs hjässa går en smal springa med glas, och under den hänger en reflektor av perforerad aluminium som sprider ljuset uppåt mot valvets undersida. Väggarna är av travertin och betong, och golven av ek. Tre av valven vid entrén är öppna portiker. Gårdar skär in i planen och ger ljus och utsikt.
Museet har blivit en förebild för hur dagsljus kan användas i museer. År 2013 invigdes en ny paviljong av Renzo Piano, som en gång arbetat hos Kahn. Kimbell Art Museum räknas som ett av Kahns mest fulländade verk och ett av de mest omtyckta museerna i USA bland både konstnärer och arkitekter.