Kina slott
Adolf Fredrik gav drottning Lovisa Ulrika ett kinesiskt lusthus i present 1753. Det ersattes 1763–1769 av dagens Kina slott, ritat av Adelcrantz. Svängda tak, kinesiska och europeiska motiv och rokokons ljusa färger gör det till en av de finaste rokokobyggnaderna i Norden.
På drottning Lovisa Ulrikas födelsedag 1753 överraskade kung Adolf Fredrik henne med ett kinesiskt lusthus i parken vid Drottningholm. Det var byggt i delar i Stockholm och monterat i hemlighet. Lusthuset var av trä och tålde inte klimatet, och på 1760-talet ersattes det med dagens byggnad, uppförd 1763–1769 efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Byggnaden är av putsat tegel och trä. Intresset för Kina var stort i 1700-talets Sverige. Ostindiska kompaniet, grundat 1731, förde hem porslin, siden, te och lackarbeten från Kanton, och kinesiska föremål blev en lyxvara som de rika ville visa upp. Lovisa Ulrika samlade både konst och naturalier, och lusthuset passade hennes intresse för det exotiska.
Anläggningen består av en huvudbyggnad med en central salong och två låga flygelbyggnader som svänger ut i kvartscirklar, samt fristående paviljonger. Taken är svängda och dekorerade med kinesiskt inspirerade ornament, och fasaderna är färgade i rött, gult och grönt. Interiören blandar äkta kinesiska föremål, som lackpaneler, porslin och tapeter, med europeisk rokoko. Den röda och den gula salongen har lackpaneler och sniderier, och i andra rum dominerar franska former med rokokokartuscher och förgyllning. Det är inte ett kinesiskt hus, utan en europeisk fantasi om Kina. Ett stycke bort ligger Kanton, en liten by som byggdes för hantverkare som tillverkade siden och andra varor.
Efter Lovisa Ulrikas tid användes Kina slott mindre, och under 1800-talet förföll det. På 1990-talet genomfördes en omfattande restaurering, där fasader, tak och interiörer återställdes till sitt 1700-talsutseende. Sedan 1991 ingår Kina slott i världsarvet Drottningholm tillsammans med slottet och teatern. Byggnaden räknas som ett av Europas bäst bevarade exempel på kinesiska lusthus, chinoiserie, och visar hur den svenska handeln med Kina påverkade både konst och arkitektur. Kinesiska motiv spreds sedan i svenska herrgårdar, på tapeter, porslin och textilier. Kina slott står också för rokokons lekfullhet i Sverige och utgör en motvikt till den strama barocken i Tessins Drottningholm, några hundra meter därifrån.