Sainsbury Wing
National Gallerys tillbyggnad är ett postmodernt samtal med det gamla museet. Fasaden mot Trafalgar Square tar upp pilastrarna från huvudbyggnaden men låter dem glesna och försvinna. Inne hänger renässansmålningar i salar med grå sten som i en florentinsk kyrka.
National Gallery behövde en ny flygel för sina målningar från tidig renässans. Ett första förslag kritiserades av prins Charles 1984, som kallade det en monströs karbunkel i ansiktet på en älskad vän. Bröderna Sainsbury erbjöd sig att betala en ny byggnad, och efter en ny tävling valdes Robert Venturi och Denise Scott Brown. Tillbyggnaden byggdes 1988–1991.
Fasaden mot Trafalgar Square är av portlandsten, samma material som huvudbyggnaden. Den har pilastrar som efterliknar William Wilkins museum, men de samlas tätt vid det gamla huset och blir allt glesare mot hörnet. Fasaden är platt som en kuliss. Inne leder en bred trappa längs en glasvägg upp till utställningssalarna. Salarna är inspirerade av Brunelleschis kyrkor i Florens, med grå sten och vitputsade väggar, och axlar som leder fram till stora altartavlor.
Sainsbury Wing visar postmodernismens idé om att en byggnad ska anpassa sig till sitt sammanhang och kommunicera med det. Den blev skyddad 2018. Venturi och Scott Brown hade tidigare skrivit böcker om komplexitet och motsägelser i arkitektur och om att lära av Las Vegas. Tillbyggnaden är deras mest kända verk i Europa.