Salk Institute
Två parallella laboratoriebyggnader vänder sig mot en tom gård av travertin, där en smal vattenränna leder blicken mot Stilla havet. Kahn kallade gården en fasad mot himlen. Den råa betongen och teakträet åldras vackert i det skarpa ljuset.
Jonas Salk, som utvecklat ett vaccin mot polio, grundade ett institut för biologisk forskning och anlitade Louis Kahn 1959. Han ville ha en byggnad som Picasso skulle vilja besöka. Bygget pågick 1962–1965. Kahn arbetade länge med planen och ändrade den flera gånger, och den slutliga lösningen blev två speglade laboratoriebyggnader på var sin sida om en gård.
Laboratorierna är stora, öppna rum utan pelare, och mellan dem ligger installationsvåningar där rör och ledningar kan byggas om utan att störa forskningen. Mot gården står små torn med arbetsrum för forskarna, med fönster i vinkel mot havet och paneler av teak. Gården är av travertin och nästan helt tom. Kahn tog råd av den mexikanske arkitekten Luis Barragán, som föreslog att gården skulle vara utan träd. En smal ränna med vatten går genom gården mot havet. Betongen gjöts med stor omsorg, och hålen efter formens bultar har lämnats synliga.
Salk Institute räknas som Kahns mästerverk och ett av efterkrigstidens viktigaste byggnader. Teaket har restaurerats, och en tillbyggnad uppfördes på 1990-talet. Gården är en av 1900-talets mest berömda platser i arkitekturen och visar Kahns förmåga att göra enkla material och ljus till något nästan andligt.