Vällingby centrum

Vällingby centrum, Vällingby, Stockholm
Holger Ellgaard, CC BY-SA 3.0

Vällingby var tänkt som en ABC-stad – arbete, bostad, centrum – kring en ny tunnelbanestation. Centrumet med torg, butiker, biograf och kyrka byggdes i tegel och betong med lekfulla detaljer. Stadsplanerare från hela världen kom för att studera den svenska förorten.

Stockholm växte snabbt efter andra världskriget, och staden hade köpt stora markområden väster om innerstaden. Stadsplanekontoret, lett av Sven Markelius, planerade en ny förort kring den tunnelbana som skulle byggas ut. Tanken var att förorten inte bara skulle vara en sovstad utan en ABC-stad, där arbete, bostad och centrum fanns nära varandra. Vällingby centrum ritades av arkitektkontoret Backström & Reinius, och det invigdes i november 1954 med stor uppmärksamhet. Centrumet byggdes ovanpå tunnelbanan med en stomme i betong och fasader i tegel och puts. Staden ville visa att det svenska folkhemmet kunde erbjuda ett gott liv med service, kultur och natur inom gångavstånd från bostaden.

Centrumet är ett gångstråk utan bilar, där torget är hjärtat. Torgets golv är lagt i ett mönster av cirklar och kurvor, som gör ytan levande och visar var man ska gå. Runt torget ligger butiker, bank, bibliotek och biografen Fontänen, och fasaderna har lekfulla detaljer, neonskyltar och starka färger. Tunnelbanestationen ligger under torget, så att man kommer upp direkt i centrum. Kyrkan, ritad av Peter Celsing, ligger en bit bort. Kring centrumet ligger grannskapen med punkthus och lamellhus i en grön park, och längre ut radhus och villor. Bilarna leds runt området, och gångvägar och broar skiljer gående från trafik. Hela planen följer landskapet och dess höjder.

Vällingby blev internationellt känt, och stadsplanerare från många länder reste till Stockholm för att se den nya förorten. Den följdes av Farsta och andra centrum i Stockholmsområdet, men idén om att varje förort skulle få egna arbetsplatser förverkligades bara delvis, och många pendlade ändå till innerstaden. Under 2000-talet byggdes centrumet om och delar av det täcktes med glastak, för att klara konkurrensen från nya köpcentrum. Vällingby räknas i dag som en kulturmiljö av riksintresse, och många av 1950-talets detaljer, som torgets mönster och de gamla skyltarna, har bevarats. Förorten är ett av de tydligaste exemplen på den svenska välfärdsstatens stadsplanering och på hur folkhemmets idéer om gemenskap och service kunde ta form.