Vierzehnheiligen
Vallfartskyrkan åt de fjorton nödhjälparna är ett av den sydtyska rokokons stora rum. Utifrån ser den ut som en barockkyrka, men inne bildar ovala rum som går in i varandra ett ljust, vitt och guldglänsande rum, med ett nådealtare mitt i långhuset.
Enligt legenden visade sig de fjorton nödhjälparna, helgon som man bad till i olika nöd, för en herde här på 1400-talet. Den nya kyrkan ritades av Balthasar Neumann, som också ritade residenset i Würzburg. När bygget redan hade börjat efter en annan plan flyttade han kyrkans mitt så att platsen för uppenbarelsen hamnade mitt i långhuset, under en stor oval.
Neumann ordnade rummet som en följd av ellipser och cirklar, och valven följer dem i stället för att följa väggarna. Det ger ett rum där gränserna löses upp och ljuset strömmar in från många håll. Stucken och altarna utfördes av Johann Michael Feichtmayr och Johann Georg Übelhör. Vierzehnheiligen är ett av de fulländade exemplen på hur rokokon förenade arkitektur, skulptur och måleri till ett helt.