Balthasar Neumann

Balthasar Neumann började som klockgjutare och blev en av barockens stora arkitekter. Hans trapphus i Würzburg och Brühl och kyrkan Vierzehnheiligen förenar djärv konstruktion med ljus och rörelse.

Balthasar Neumann föddes 1687 i Eger i Böhmen, i dag Cheb i Tjeckien. Han lärde sig gjuta klockor och kanoner och kom 1711 till Würzburg som gesäll. Där tog han tjänst i furstbiskopens artilleri och studerade matematik, befästningskonst och arkitektur. Han deltog i fälttåg och reste till Italien och Österrike. Furstbiskopen Johann Philipp Franz von Schönborn såg hans begåvning och gav honom 1720 uppdraget att bygga ett nytt residens, trots att han ännu inte hade byggt något större.

Residenset i Würzburg blev hans livsverk. Trapphuset, täckt av ett valv utan stöd, och Tiepolos fresk gör det till ett av barockens stora rum. Neumann ritade också trapphusen i slotten i Brühl och Bruchsal och en lång rad kyrkor. Vierzehnheiligen i Franken, påbörjad 1743, har en plan av ovala rum som flyter in i varandra, och Neresheim i Württemberg har en stor central kupol. Han byggde också broar, vattenledningar och stadsplaner i Würzburg, och han var professor i arkitektur vid universitetet.

Neumann dog i Würzburg 1753 och begravdes i Marienkapelle. Han räknas som den sydtyska barockens och rokokons mest betydande arkitekt, och hans byggnader visar hur geometri, konstruktion och ljus kunde förenas i rum med stark rörelse. Hans sätt att arbeta med ovaler och genomskärningar påverkade arkitekter i hela Centraleuropa. Residenset i Würzburg och Augustusburg i Brühl är världsarv. Hans porträtt fanns på den tyska femtiomarkssedeln, ett tecken på hur hög hans ställning är i Tyskland.